I Hangö finns ett av få laboratorier i världen där man forskar i myrors självmedicinering, och där spelar bladlössen en central roll.
Det finns väteperoxid i bladlöss, och det är ett ämne som sjuka myror söker sig till. Vi behöver myror, därför är det bra att också bladlöss finns, så myrorna hålls friska. Biologisk mångfald gynnar alltså oss alla.
Tvärminne zoologiska station i Hangö är den enda platsen i Finland där man forskar i hur myror medicinerar sig själva. Det finns motsvarande forskning i åtminstone USA och Frankrike.
År 2015 publicerades den första rapporten från Tvärminne om myrors självmedicinering, och 2016 kom forskaren Jason Rissanen med i gruppen.
Hangömyrorna samlas in på våren. De placeras sedan i små plastaskar med gips på bottnen. Där har de allt de behöver: ett bo, mat och vatten.
Forskarna från universiteten i Graz och Uleåborg infekterar sedan myrorna med svampsjukdomen Beauveria bassiana, som är en sjukdomsframkallande svamp hos insekter.
De myror som blir sjuka tar sig via ett rör till en annan ask, eftersom de isolerar sig för att inte alla myror ska drabbas av sjukdomen.
I den andra asken finns inget som gör att myrorna vill vara där, bara medicinen som de behöver för att bli friska.
Rissanen och hans grupp gav myrorna ägg- och honungsgelé, och la till bladlöss i olika koncentrationer.
Myrorna äter inte av maten med bladlöss då de är friska, men då de var sjuka så började de föredra den mat som hade den högsta koncentrationen av bladlöss.
– Att infektera myrorna är den tråkiga delen av arbetet, men det är enda sättet att forska i självmedicinering. Och det leder förhoppningsvis till friskare myror i framtiden.
Väteperoxiden i bladlössen är ett av myrornas läkemedel. Rissanen konstaterar att det kanske inte låter som ett naturligt ämne, men det finns överallt i naturen.
– Vi har visat att bladlöss innehåller mycket väteperoxid.
Rissanen säger att forskarna nu har fått bevis för att det kanske är enklare för djur att självmedicinera än vad vetenskapen trodde tidigare.
– Vi tror och har vissa bevis för att deras smaksinne förändras när de är sjuka, och det kanske räcker till för att de ska förstå att äta bittra ämnen som kan fungera som medicin.
Därför behöver vi bevara den biologiska mångfalden, så att det finns näring som hjälper mot sjukdomar hos insekter.
– Om vi förlorar mångfalden i naturen så påverkar det myrorna som inte hittar läkemedel. Det kan gälla också andra djur.
Vad kan vi människor göra för att myrorna ska klara sig bättre?
Det är okej att ha bladlöss, svarar Jason Rissanen.
– De kan vara en pest för oss, men medicin för någon annan. Så låt det vara lite vilt i naturen.
Vad behöver vi myror till?
– Mitt svar är alltid: Vad behöver vi människor till? Vi är en del av naturen och det är myror också. De spelar en massiv roll i alla ekosystem. De kallas ekosystemingenjörer, eftersom de kan påverka funktionen i hela ekosystem.
Myror är predatorer vilket betyder att de äter skadedjur, de är mat åt andra djur och de pollinerar vissa växter.
– Vi kan bara föreställa oss vad som händer om vi förlorar myrorna.
Att använda medicin känns kanske som ett komplext beteende som bara människor klarar av, säger Jason Rissanen.
Han berättar att på 1960- och 1970-talen såg forskare att schimpanser kunde självmedicinera, och då började forskare undra hur djur gör då de är sjuka och hur blir de friska? Då började Helsingfors universitet med forskningen kring myror vid Tvärminne zoologiska station.
Kan vara till nytta för människan
Jason Rissanen säger att det är svårt att säga vad forskningen av myrors självmedicinering direkt har för nytta för människan, men det kan ge möjligheter att hitta nya läkemedel från naturen.
– Vi har följt djur och vad de äter och använder i naturen tidigare, och hittat intressanta ämnen som har medicinsk potential. Till exempel äter rådjur och harar bark av vide tidigt på våren, och vi vet att videbark innehåller salicylsyra som är central ingrediens i aspirin.
Rissanen säger att då vi förstår bättre hur och vad olika djur äter när de blir sjuka, så finns det också potential för människan att hitta och utveckla nya läkemedel från naturen.
