En före detta bondgård på den idylliska landsbygden i Lojo har förvandlats till ett militärliknande komplex. En drönare surrar i luften över fältet som fungerar som testbana. I en av de numera gråmålade ladorna står ett antal datorer.
I dörröppningen syns ett laservapen. I en låda intill ligger en bränd drönare.
På uppstartsföretaget Thor Dynamics arbetas intensivt.
Just nu gör företaget de sista testerna av det laservapen som ska börja säljas på hösten 2026. Ett vapen som redan har väckt stort intresse i Finland, USA och Mellanöstern.
En av grundarna, fysikern Scott Buchter, beskriver hur systemet fungerar i praktiken: En radar skannar av omgivningen, och när den upptäcker en drönare larmas själva huvudenheten, som består av ett flertal kameror. Målen identifieras sedan med hjälp av AI.
Det är alltid en människa som fattar beslutet att avfyra lasern. Det sker i praktiken genom att operatören trycker på Enter-knappen på ett tangentbord.
Från Star Wars till Finland
Utan den andra Star Wars-filmen från 1980 skulle knappast laservapen mot drönare utvecklas i Nyland i dag.
Den unga Scott Buchter satt i sitt barndomshem i Ohio i nordöstra USA och såg på Rymdimperiet slår tillbaka. Där och då bestämde han sig för att en dag tillverka laservapen.
– Det var barndomsfantasin i det hela. Det tog över 40 år att faktiskt tillverka ett laservapen, men vi lyckades till slut, säger Buchter.
Produktutvecklingen sker i Kyrkslätt, testbanan ligger i Lojo och till hösten öppnar en produktionshall i Esbo.
Under hösten planerar företaget att anställa fler personer i Finland för att så småningom kunna producera 1 000 enheter om året.
Osynlig, ljudlös – och billig
Till skillnad från laserstrålarna i Star Wars är Thor Dynamics laserstråle osynlig, och även ljudlös.
En laserenhet kostar runt en miljon dollar (drygt 866 000 euro), men användningen är mycket förmånlig eftersom det bara krävs elektricitet i stället för dyr ammunition. Driftskostnaden per skott är därför extremt låg.
– Laser kan möjliggöra en situation där det faktiskt är billigare att skjuta ner en drönare än vad det kostar att producera den.
Produkten ska i första hand skydda kritisk infrastruktur, som till exempel kärnkraftverk, datacenter och flygplatser från små drönare.
I stället för att behöva stänga hela flygplatsen på grund av drönarobservationer kan laservapnet skjuta ner drönarna.
– Det tar allt från en bråkdel av en sekund till några sekunder, beroende på drönartyp. Har man tur träffar man rätt kabel eller motorn direkt, och då faller den omedelbart. Annars tar det några sekunder att bränna sig igenom chassit.
Men vad händer om drönaren bär på ammunition eller en bomb?
– Vid fasta anläggningar som flygplatser eller kärnkraftverk används AI för och programmera in säkerhetszoner. Systemet väntar då med att skjuta ner drönaren tills den befinner sig över en säker plats, till exempel en tom parkeringsplats eller ett skogsparti.
Laser kan bli en del av Finlands försvar
Ett välfungerande laservapen bör vara en del av Finlands drönarförsvar, menar Jyri Kosola, drönarexpert och Försvarsmaktens tidigare forskningschef.
– Laser kan vara kostnadseffektiv för områdesbekämpning, det vill säga mot drönarsvärmar. Enheterna skulle till exempel kunna placeras längs östgränsen eller till havs.
Kosola betonar dock att laserenheterna inte räcker till på egen hand. Det behövs en kombination med andra metoder som högeffektiva mikrovågsvapen (HPM) och fysiska skyddsåtgärder.
Dessutom påpekar han att väderförhållanden som kraftigt snöfall, regn och dimma kan försvaga laserstrålen.
Scott Buchter litar dock på den optik som Thor Dynamics har utvecklat, och väderförhållandena oroar honom inte.
– Vid väldigt dåligt väder kan inte heller små drönare flyga. Dessutom påverkar inte vindhastigheten lasern, eftersom den rör sig med ljusets hastighet, säger han.
Enligt Buchter är den stora utmaningen att hålla laserstrålen fokuserad. Ju kraftfullare lasern är, desto svårare är det att hålla strålen så samlad att den gör maximal skada på målet. Dessutom blir drönarna allt större och snabbare.
– Men till hösten är målet att utveckla en kraftigare laserstråle på 20 kilowatt, vilket är tillräckligt för att skjuta ner större drönare av Shahed-typ.
Vem som köper det första laservapnet vill Scott Buchter inte spekulera i. Den amerikanska militären är en möjlighet, men intresse finns även i Europa, inklusive Finland.
Också länder kring Persiska viken som kämpar mot iranska drönare har visat intresse för lasern.
Hur effektiv Thor Dynamics laserenhet blir i kampen mot drönare får framtiden utvisa. Men Scott Buchter litar fullt på sin produkt.
– Vår produkt fick mycket beröm under ett stort testevenemang i Texas i våras.