Osäkerhet på såväl den geopolitiska kartan som väderlekskartan ställer nya krav på kommunernas beredskap.
En morgon i mitten av maj gjorde ett drönarhot att luftrummet stängdes i hela Nyland och människor uppmanades att hålla sig inne. Även på andra håll i landet har kommuner fått uppmaning att se över sin beredskap för sådana här situationer.
– Det är en ny situation och vi anpassar våra planer efter den här nya situationen, säger Johanna Storbacka, tf förvaltningschef i Pedersöre.
Kommunerna har fått anvisningar för hanteringen av den här sortens hot av Kommunförbundet.
En väldigt konkret åtgärd man har vidtagit är att påminna anställda om att ha 112-appen installerad på sina arbetstelefoner och uppmuntrat dem att också ha det på sina privata telefoner.
– Det är det absolut snabbaste sättet att få info när det är någon större kris, säger Matilda Björklund, sakkunnig utredare i Kronoby.
Hannes blottade luckor
Stormen Hannes, som drog över Finland kring årsskiftet, satte samhällets beredskap på prov.
Österbotten hörde till de områden som drabbades hårdast. Vissa hushåll var strömlösa i flera dagar.
Storbacka säger att alla i början underskattade hur kraftig störningen faktiskt var och vilka konsekvenser den hade. Enligt henne handlade kommunerna ändå i enlighet med sina beredskapsplaner och såg bland annat till att hålla vägarna framkomliga.
Hennes kollega Anna Käcko-Englund i Nykarleby säger att lärdomen från Hannes var att planera mer på förhand.
– Redan när det börjar varnas för storm gäller det att sätta sig ner och planera vilka åtgärder vi lägger in när.
Björklund säger att det fanns både för- och nackdelar med tidpunkten för stormen, mitt under julledigheten. Koordineringen försvårades av att hela personalen inte var på jobb, men samtidigt behövde man inte ordna exempelvis skolskjutsar.
Storbacka säger att man lär sig något av alla störningssituationer och att kommunerna alltid utvärderar sina åtgärder i efterhand.
Samarbete gynnar alla
Sedan ett och ett halvt år tillbaka har de fem kommunerna i Jakobstadsregionen (Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo och Kronoby) en regional beredskapsgrupp.
Inom den funderar kommunerna tillsammans på hur man går till väga vid olika typer av störningar. Det kan handla om allt från längre elavbrott och störningar i vattenförsörjningen till undantagsförhållanden.
Samarbetet har flera fördelar, inte minst eftersom ingen av kommunerna har en person som jobbar enbart med beredskapsfrågor.
– Vi behöver inte sitta i våra fem kommuner och uppfinna hjulet på var sitt håll, säger Käcko-Englund.
Gruppen gör bland annat upp handlingsplaner för olika scenarier och samordnar beredskapsarbetet i kommunerna. Fokus ligger på att trygga de lagstadgade tjänsterna som kommunerna har hand om.
Enligt beredskapslagen har kommunerna ett visst ansvar i undantagsförhållanden, till exempel när det gäller ransonering av mat. Då är det ändamålsenligt att man har ett gemensamt system.
– Vi utgår ifrån att störningarna inte känner kommungränser, utan de berör ett större område, säger Storbacka.
Viljan att hjälpa är en styrka
Invånarnas beredskap har diskuterats flitigt i medierna de senaste åren.
Varje hushåll bör ha ett förråd med mat, vatten och läkemedel så att man klarar sig i minst 72 timmar under exempelvis ett längre strömavbrott. Dessutom är det bra att ha bland annat ett stormkök, en reservströmkälla och en batteridriven radio.
Att invånarna har sin egen beredskap i skick stöder också kommunens beredskap.
Matilda Björklund berättar att man via Kronoby kommuns hemsida kan anmäla sitt intresse om man är intresserad av att hjälpa till som enskild invånare. Det samma gäller till exempel föreningar.
– Vi skulle ha väldigt stor nytta av att samarbeta ännu flitigare med våra föreningar, säger Björklund.
Och människors vilja att hjälpa är stor, säger Johanna Holmbäck, förvaltningschef i Larsmo. Det kunde man se till exempel när stormen Hannes slog till.
– Det är nog en styrka att samhället stiger till när något faktiskt händer.
Att veta var man får tillförlitlig information är också en del av den personliga beredskapen, säger Fredrik Ollus, säkerhetschef i Jakobstad.
– Vid en stor olycka eller störningssituation är det viktigt att man följer myndigheternas meddelanden och inte det som står på Facebook.
Arbetet tar inte slut
Johanna Storbacka säger att beredskap är ett arbete som aldrig blir färdigt. När beredskapsgruppen bildades var exempelvis drönarhot inte något man funderade på.
– Vi ställs hela tiden inför nya risker och hotbilder som vi behöver ta ställning till. Vi kan aldrig slå oss för bröstet och tycka att vi är klara, säger hon.
Eftersom det är omöjligt att vara förberedd på precis allt, måste kommunerna bedöma vad som är mest sannolikt att inträffa, säger Matilda Björklund. Där kan man till viss del stödja sig på de nationella och regionala riskbedömningar som finns.
Anna Käcko-Englund poängterar att upprätthållandet av beredskapen också kräver resurser. Just nu diskuteras till exempel reservkraft som något som behöver utvecklas i flera kommuner.
För tillfället verkar det också finnas en politisk vilja att satsa på beredskap, säger Johanna Storbacka.
– Jag upplever nog att det finns en konsensus kring det. Så vi hoppas att vi ska se det i följande budgetprocess.