I Finland rasar debatten om religiösa psalmer vid skolavslutningar ännu en gång sedan Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden slagit fast att Esbo stad diskriminerat en elev genom psalmsång.
Samtidigt säger undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) att psalmer som Den blomstertid nu kommer får sjungas i skolor eftersom det handlar om kultur och inte religionsutövning.
Han anser också att ett gemensamt livsåskådningsämne i skolorna skulle underlätta situationen och skapa en gemensam förståelse för psalmernas betydelse i den finländska kulturhistorien.
För tillfället får elever i den finländska skolan undervisning i sin egen religion, även om undervisningen ska vara konfessionslös.
Alla får sjunga Den blomstertid
I Sverige infördes religionskunskap som ett allmänt ämne för alla redan på 1960-talet och möjligheten att befrias från undervisningen togs bort 1996.
Det betyder att alla elever får samma undervisning om olika religioner.
Enligt Jenny Berglund, som är professor i religionsdidaktik vid Stockholms universitet, kan man ändå utan problem sjunga psalmer vid skolavslutningar.
– Det har diskuterats ibland, men inte lett till någon anmälan eller så.
– Jag tror att Den blomstertid sjungs på de allra flesta skolor. Man ser det inte som ett konfessionellt inslag i undervisningen utan som en del av svensk skoltradition helt enkelt.
Enligt Berglund finns det också skolor där man väljer att inte sjunga psalmerna, till exempel religiösa friskolor med annan inriktning än protestantisk kristendom.
Kristendomen präglar ännu skolan
Religionsundervisningen i Sverige behandlar redan i låg- och mellanstadiet de abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam samt hinduism och buddhism. Enligt Berglund kan lärare även välja att undervisa i andra religioner som elever i klassrummet tillhör.
– Det som är speciellt för Sverige är att undervisningen är obligatorisk. De flesta andra länder med ett liknande ämne har möjlighet till befrielse.
Skillnaden mellan Finland och Sverige är ändå inte så stor, eftersom undervisningen är konfessionslös, till skillnad från till exempel Tyskland.
Enligt kritiker fortsätter också den svenska undervisningen att präglas av kristendom.
– Det finns alltid de som tycker att någon religion behandlas orättvist eller att den protestantiska kristendomen präglar undervisningen ganska mycket. Det är ingenting konstigt, så är det i alla länder. Skolsystemet präglas ofta av landets religionshistoria.
Ett konkret exempel på den protestantiska kristendomens inflytande är skolans lediga dagar som infaller vid kristna högtider.
Vad är viktigt att tänka på om man slår ihop de olika religionsämnena till ett gemensamt?
– Jag tror att det är viktigt att tänka på lärarnas utbildning, så att de känner att de är grundade i att också undervisa om andra religioner än den som de själva studerat mest.
– Det är också viktigt att vara medveten om den otroliga variation som finns inom olika religioner så att man inte får en stereotyp bild av dem.
Yoga och lucia väcker debatt
Trots att religionsundervisningen i Sverige lagts om för årtionden sedan saknas inte debatt om religiösa traditioner i den svenska skolan.
Ett exempel är luciafirandet, ett annat hur religiösa sedvänjor ska beaktas i gymnastiken.
– En känslig fråga kan vara om elever som fastar ska få befrielse från idrott eller inte.
I vissa skolor har även yoga betraktats som religiös praktik.
– På många ställen är det ju helt okontroversiellt. Men det finns till exempel kristna friskolor där man väljer att inte ha yoga, säger Berglund.