Det är allt vanligare att husbolag skjuter fram rörrenoveringen, alltså byte av inkommande vattenrör och avloppsrör, ända tills det inträffar ett rörläckage och vattenskadan är ett faktum.
Orsaken? Husbolagen får inte lån, ekonomin är ansträngd och underhållet har skjutits på framtiden.
Det visar Disponentförbundets stambytesbarometer. 131 disponentbolag har svarat på undersökningen och de representerar cirka 2 000 husbolag. De flesta finns i huvudstadsregionen, men också i glesbygd där befolkningen minskar.
Undersökningen visar att var femte disponent förvaltar husbolag där stambyten inte gjorts på grund av pengabrist. Förra året var siffran en aning mindre.
Problemet är värst i områden där befolkningen minskar. Där uppger 42 procent av disponenterna att stambyten inte gjorts på grund av pengabrist.
Banken säger nej – då stannar renoveringen
Olli Rekonen, forskningschef vid Disponentförbundet, är orolig. Så höga siffror har han inte sett tidigare.
– Om banken anser att husbolagets försäkringsvärde är för lågt eller att invånarnas betalningsförmåga inte räcker till, finns det inte pengar ens för absolut nödvändiga reparationer.
Det här gäller särskilt husbolag i kommuner där befolkningen minskar och där ingen vill bo.
– En dryg tiondel har svarat att de tvingas lägga ned husbolag inom de kommande fem åren. Det är inte en enkel juridisk operation. I praktiken betyder det att huset rivs. Här skulle det finnas behov för rivningsbidrag för privatpersoner som äger hus i mer avlägsna områden, på samma sätt som det i dag erbjuds hyresbolag, säger Rekonen.
Stambyten blir allt dyrare
Disponentbranschen räknar med att stambyten blir upp till fem procent dyrare nästa år.
Det försvårar också finansieringen av andra nödvändiga reparationer. Nästan 60 procent av lånen sträcker sig över 20 år eller mer.
Att samla in pengar genom extra vederlag (en extra avgift) på förhand är ovanligt. För då får den som betalat inte tillbaka pengarna om hen säljer sin lägenhet.
Ett traditionellt stambyte kostar i genomsnitt 1 000 euro per kvadratmeter. I huvudstadsregionen kostar det i medeltal drygt 1 100 euro.
Först spricker röret – sedan kommer stambytet
Den vanligaste orsaken till att husbolag inleder ett stambyte är att ett rör spricker, säger Olli Rekonen på Disponentförbundet. Då måste husbolaget göra stambytet. Men innan jobbet kommer igång måste vattenskadorna åtgärdas – och det höjer totalkostnaden.
Drygt hälften av disponenterna anser att stambyten görs för sent med tanke på rörens livslängd. Nu renoveras hus som byggdes under 1970- eller 80-talen. Då är rören runt 50 år gamla.
– I viss mån renoveras även nyare hus, men då handlar det ofta om enskilda rör som gått sönder, säger Olli Rekonen.
Statligt stöd är välkommet, men hjälper det?
Disponentförbundet välkomnar att staten vill påskynda husbolagens renoveringar. Men detaljerna avgör om stödet verkligen hjälper.
Regeringen presenterade i vårens ramförhandlingar åtgärder som tidsbegränsat energistöd och utveckling av statens garantilånesystem. Om de riktas rätt kan de underlätta husbolagens svåra situation.
Priset avgör vem som får jobbet
Husbolagen väljer entreprenörer främst enligt pris. Andra faktorer som spelar in är renommé, tidtabell och referenser.
Däremot uppgav ingen av de svarande att miljöansvar spelar någon roll.
De flesta entreprenörer får gott betyg, i genomsnitt 4,25 på en skala från 1 till 5.