Hypoteksföreningens översikt av bostadsmarknaden visar att priserna på alla typer av bostäder har fortsatt sjunka under våren.
Jämfört med inkomsterna har bostadspriserna på fyra år sjunkit med en femtedel. I relation till andra länder i Europa är det en stor minskning.
I princip finns det mycket i samhällsutvecklingen som nu skulle stödja stigande priser, särskilt i stora städer. Befolkningen växer och köpkraften ökar. Inflyttningsöverskottet till Helsingfors och Åbo var i fjol större än på 30 år. Samtidigt har produktionen av nya bostäder minskat radikalt.
Låneräntorna kommer att stiga
De höga energipriserna som orsakas av krisen i Persiska viken väntas leda till en ökande inflation. Europeiska centralbanken kommer att försöka begränsa den inflationen med räntehöjningar. Marknaden väntar sig för tillfället två till tre räntehöjningar i år. De kan bli flera.
Sedan krisen började har 12 månaders euriborränta stigit med 0,6 procent. Det betyder till exempel att räntekostnaderna för ett tidsbundet bolån på 200 000 euro har stigit med ungefär 100 euro i månaden.
Oron för räntehöjningarna har fått bostadspriserna att vända nedåt. Hypoteksföreningen väntar sig att priserna i år sjunker med 2,5 procent, men hoppas att priserna ska vända uppåt år 2027 och stiga med 2,0 procent.
Familjebostäder dyrare än ettor
Familjebostäder har för tillfället högre kvadratmeterpriser än enrummare, särskilt om de ligger i städer nära goda trafikförbindelser. Innan de ekonomiska kriserna hade ettorna betydligt högre kvadratmeterpriser än större bostäder. Det berodde på att de var eftertraktade av bostadsplacerare.
Sedan 2021 har ettornas kvadratmeterpriser sjunkit brant. Efter åratal då det genomsnittliga antalet invånare i hushållen sjönk började hushållens storlek i Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Vanda öka igen under åren 2024-2025.
Försäljningen av nya bostäder går fortfarande dåligt, då de är dyrare än äldre bostäder. Den statistiken påverkas dessutom allt mera av att över två år gamla osålda bostäder räknas som gamla. Osålda bostäder från 2023 räknas alltså nu som gamla i statistiken.
I början av juni ökar den maximala längden på bolån till 40 år. De flesta bostadsköpare väljer ändå återbetalningstider som är betydligt kortare än maximitiden.
Hypoteksföreningen räknar ändå med att längre lånetider kan underlätta hushållens vardag om de minskar sina månatliga amorteringar.