För andra vintern i rad var det ont om snö. Det fanns praktiskt taget inga snödrivor som saimenvikarna kunde bygga bo i. När våren dessutom blev varm smälte snön och isen tidigt.
Då ställde frivilliga ortsbor upp på Forststyrelsens insats och skyfflade snö på Saimen. De byggde över 400 snöhögar till vikarna och lade ut 47 konstgjorda bon.
Cirka 90 procent av vårens kutar föddes i drivorna som människor skottat ihop eller i bona som man byggt till dem, enligt Forststyrelsen.
”Hjälpdrivorna och de konstgjorda bona visade sig vara av avgörande betydelse för kutarnas överlevnad. Utan dem skulle nästan alla kutar ha fötts utan skydd och dödligheten skulle ha varit betydligt större”, säger naturvårdsexperten Riikka Alakoski vid Forststyrelsen i ett pressmeddelande.
Räven kan ta dem utan bon
Forststyrelsen har räknat till 101 kutar i år. Av dem vet man med säkerhet att tolv redan har dött.
Forststyrelsen utgår från att dödligheten egentligen är större än så, eftersom en del av kutarna föddes på öppen is eller såg sitt bo smälta bort när den ännu hade behövt det.
”Utan boet är kutarna oskyddade, speciellt för räven”, säger naturskyddsexperten Miina Auttila i pressmeddelandet.
Vid milda och snöfattiga vintrar brukar ungefär en fjärdedel av kutarna dö före avvänjningen i maj.
På grund av de svåra förhållandena under sin första tid i livet är de små till växten ännu i maj. De löper därför större risk att fastna i fiskeredskap och dö under sitt första år.
Förutom Forststyrelsen deltar också WWF, Östra Finlands universitet, Finlands naturskyddsförbund och hundratals invånare i arbetet för saimenvikaren.