Planeten kommer att vara rekordvarm, eller åtminstone nära under de kommande fem åren. Det förutspår FN-organet Meteorologiska världsorganisationen, WMO, i en ny rapport.
De elva varmaste enskilda åren någonsin inträffade alla från 2015 och framåt, och enligt WMO ser trenden ut att fortsätta.
Den globala medeltemperaturen under 2026 till 2030 förutspås ligga mellan 1,3 och 1,9 grader över genomsnittet jämfört med förindustriell tid.
Det är sannolikt att minst ett år under den här tiden kommer att överträffa 2024 som det varmaste året någonsin. Det var ett historiskt rekordår och då överskred den globala medeltemperaturen för första gången 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.
Rapporten bekräftar det som forskarna redan visste, säger Melissa Seabrook, klimatforskare vid Storbritanniens meteorologiska institut. Hon är medförfattare till rapporten.
Arktis värms upp rekordsnabbt
Orsaken till fortsatta värmerekord de kommande fem åren är en kombination av klimatförändringen och det naturligt återkommande El Niño-fenomenet.
Nästan alla kortsiktiga prognoser förutspår att en stark El Niño kommer att bildas snart. El Niño är ett naturligt klimatfenomen som värmer upp yttemperaturer i centrala Stilla havet, vilket medför världsomspännande förändringar i vind-, tryck- och nederbördsmönster och höjer de globala temperaturerna.
Den senaste El Niño bidrog till att göra 2023 till det näst varmaste året någonsin och 2024 till det varmaste genom tiderna.
Enligt WMO blir det blötare söder om Sahara. Också norra Europa blir blötare och varmare de kommande åren.
WMO förutspår också ett överhettat Arktis som värms upp med nästan 1,66 grader fram till år 2030.
Prognoserna, som baserar sig på bland annat 13 olika klimatmodeller från olika länder, visar att uppvärmningen i Arktis ökar 3,5 gånger snabbare än resten av jordklotet, eftersom det finns mindre is och snö, som tidigare har reflekterat solstrålning ut i rymden.
WMO förutspår att de kommande fem vintrarna i Arktis i genomsnitt kommer att vara 2,8 grader varmare än genomsnittet 1991–2020. Enligt rapporten kommer havsisen i Arktis att fortsätta krympa på sommaren.
Uppvärmningen av Arktis kan också påverka vädersystem.
Extremväder blir vanligare
Enligt forskare blir extremväder som översvämningar, värmeböljor och torka allt vanligare.
– Ett helt år eller mer över 1,5-gradersgränsen betyder ett helt spektrum av extrema väderhändelser, förmodligen många så varma eller blöta eller torra att det överträffar allt vi har upplevt tidigare, säger Friederike Otto, klimatforskare vid Imperial College i London, till nyhetsbyrån AP.
– Det kommer att innebära att många människor förlorar sina liv, vi står inför många chocker i matpriserna och mer intensiva skogsbränder.
Stora delar av Europa svettas just nu i brännande temperaturer. Både Frankrike och Storbritannien har upplevt den varmaste dagen någonsin i maj den här veckan.
– Sådana temperaturer var en gång exceptionella också mitt i sommaren. Att se 35 grader i Storbritannien under våren är helt häpnadsväckande. Men vetenskapen är mycket tydlig, klimatförändringen gör de här värmeböljorna varmare, längre och mycket vanligare, säger Otto.
Torrare och fler bränder i Amazonas
WMO:s rapport förutspår ännu varmare och ovanligt torra förhållanden i Amazonasbäckenet, och det kan vara förödande både för lokala invånare och för planeten som helhet.
– Människor är beroende av Amazonas för vatten och de varmare, torrare förhållandena ökar risken för skogsbränder, säger klimatforskaren Melissa Seabrook.
– Det här hotar att förvandla Amazonas till en region som förvärrar problemet med klimatförändringen.
Amazonas regnskog binder enorma mängder koldioxid och när skogen brinner frigörs stora mängder i atmosfären.
”Länder har misslyckats med att minska utsläppen”
Bill Hare, verkställande direktör för den Berlinbaserade tankesmedjan Climate Analytics, säger till nyhetsbyrån AFP att WMO:s prognos är resultatet av att länder har misslyckats med att minska utsläppen av växthusgaser i tillräcklig omfattning.
– Vår forskning visar att om regeringar agerar nu för att minska sina utsläpp så snabbt som möjligt, kan den globala uppvärmningen stoppas vid mitten av århundradet och sedan föras tillbaka väl under Parisavtalets gräns på 1,5 grader, säger Hare.
– Trots framstegen under de senaste åren är det tydligt att den globala uppvärmningen fortfarande överträffar de globala ansträngningarna att begränsa den, och de brännande temperaturerna i Europa och på andra håll visar ännu en gång de brutala mänskliga och ekonomiska effekterna av att mänskligheten fortfarande bränner kolossala mängder kol, olja och gas, säger FN:s klimatchef Simon Stiell om WMO-rapporten.
– Vare sig det är extrem värme, megastormar, översvämningar, massiva skogsbränder eller torka som drabbar livsmedelsförsörjning och priser, betalar varje nation redan ett enormt pris för den här globala klimatkrisen.