Exporten ökar, hushållen handlar mer och det investeras allt mer.
Det här syns i form av att Finlands bruttonationalprodukt (bnp) växte med 0,9 procent under årets första kvartal jämfört med i fjol, enligt siffror från Statistikcentralen.
Det är en ovanligt ljus rapport, säger Juuso Vanhala, prognoschef på Finlands Bank.
– Det är faktiskt goda nyheter, och vi har inte haft så mycket goda nyheter på sistone. Det här är det bästa kvartalet på flera år, säger han.
Man behöver gå tillbaka ända till det tredje kvartalet år 2021 för att hitta en bättre tillväxt än nu.
Se hur bnp har förändrats under de senaste tre åren:
Datacenter och kryssningsfartyg bidrar
Tillväxten var dessutom bredare än tidigare.
Exporten ökade med 3,2 procent, främst tack vare industrin. Varvsindustrin har order på kryssningsfartyg för flera år framåt, och bolag som Nokia och Wärtsilä gynnas av en stark global efterfrågan på teknik.
Den globala AI-boomen märks också på hemmaplan. Just nu byggs det flera datacenter i Finland, och Vanhala räknar dem till de produktiva investeringarna, alltså konkreta satsningar på till exempel maskiner och utrustning.
– I Finland har särskilt de produktiva investeringarna varit starka under en längre tid. Datacentren har satt rejäl fart på investeringarna i stort, säger han.
Bostadsbyggandet är däremot fortfarande lamslaget, utan tydliga tecken på återhämtning.
Jaktplanen syns i siffrorna
De offentliga investeringarna sköt i höjden med drygt 30 procent under det första kvartalet.
Bakom hoppet ligger att leveranserna av de 64 F-35-jaktplan som Finland beställt av USA nu har börjat. Hela köpet kostar omkring 10 miljarder euro.
Men Juuso Vanhala dämpar förväntningarna något. Försvarsköpen syns kraftigt nu, men eftersom leveranserna fortsätter i jämn takt de kommande åren lär de inte synas som ny tillväxt framöver.
– Försvarsutgifterna ökar tillväxten och säkerheten, men de märks inte av människorna på samma sätt som konsumtion, säger han.
Hushållen börjar vakna
Den privata konsumtionen ökade nu för tredje kvartalet i rad, och farten ser ut att tillta.
Det är en viktig signal, eftersom konsumtionen länge varit en av de svagaste punkterna i den finska ekonomin. Vanhala kopplar uppsvinget till att det har gått bättre för företagen och exporten, vilket så småningom smittar av sig på hushållens humör.
Han ser också tecken på att finländarna börjar släppa lite på sparandet.
– Hushållen har varit försiktiga så länge att det finns en uppdämd efterfrågan. Man kan ju inte skjuta upp att köpa hushållsapparater hur länge som helst, säger han.
Uppgången bekräftas också av finländarnas bankkortsdata. Men förtroendet är ändå skört.
Finländarna har sparat mycket under de senaste åren, och oron för arbetslöshet håller tillbaka köplusten.
Det tar dessutom tid innan en starkare ekonomi syns tydligt på arbetsmarknaden. Ofta räcker det minst ett halvår.
Kriget avgör om uppgången håller
Om den ljusare utvecklingen fortsätter beror framför allt på läget i omvärlden. Juuso Vanhala är försiktig med att kalla kvartalet en vändpunkt.
– Vändpunkter är alltid svåra att förutsäga, säger han.
Den enskilt viktigaste faktorn för den finska tillväxten är hur länge konflikten i Mellanöstern pågår och vilka störningar den orsakar i energiförsörjningen. Stigande energipriser bromsar ekonomin och driver på inflationen, men effekterna har hittills varit små.
Också kriget i Ukraina bidrar med osäkerhet i Europa.
Finland står ändå stadigare än många andra länder, menar Vanhala. Tack vare en snabb energiomställning har vi lägre energipriser, och bara cirka en femtedel av energiförbrukningen bygger på fossila bränslen.
Löser sig krisen snabbt lär effekterna förbli små. Drar den ut på tiden dämpas tillväxten.
Finlands Bank ger en färsk ekonomisk prognos om ett par veckor och berättar då ännu mer om hur man ser på framtiden.
Märker du av den ekonomiska uppgången i din vardag? Hur då, och har du börjat konsumera mer till följd av det?