I år har flera kvinnor dödats av en partner eller ex-partner. Exempelvis misstänks en man för att ha mördat sin ex-partner i stadsdelen Harittu i Åbo i mars.
Tidigare berättade Yle Åboland om vilka tecken som tyder på att ett parförhållande kan bli fysiskt våldsamt och hur man kan söka råd och hjälp.
Enligt överkommissarie Stephan Sundqvist vid Sydvästra Finlands polisinrättning ser polisen allvarligt på den här typen av brott. Polisen försöker också hitta sätt att ingripa innan våldet får en dödlig utgång.
Efter en ny anvisning från Polisstyrelsen i höstas har polisens egna anmälningar om våld i nära relationer ökat med 40 procent i sydvästra Finland i år jämfört med samma tid i fjol. Det betyder inte att våldet ökat, utan att polisen nu ingriper oftare i fall som tidigare kanske inte lett till en anmälan, anser Sundqvist.
– Det betyder att vi har blivit bättre på att känna igen våld.
”Våld i nära relationer har hög prioritet”
En viktig poäng i den nya anvisningen är att polisen dels ska uppmuntra offret att göra en polisanmälan men också att polispatrullen själv anmäler de fall som klassas som lindriga, säger Stephan Sundqvist.
Med lindriga fall avses alltså våld som inte orsakar stora fysiska skador eller att offret bär märken på våld på kroppen som offret inte kan förklara, säger han.
– Våld i nära relationer, våld överlag, prioriteras högt både på fältet och inom brottsutredningen.
Offret kan vara ovilligt att prata med polisen
Enligt lagen har en polispatrull alltså en skyldighet att anmäla en misstanke om våld i ett nära förhållande. En anmälan görs trots att offret inte vill det. Det här är ett sätt att ingripa, eftersom det kan vara både svårt och farligt för offret att polisanmäla våldet.
Samtidigt ligger mycket av ansvaret på offret att exempelvis samla bevis eller att anmäla om förövaren bryter mot ett utfärdat besöksförbud.
En del offer är också ovilliga att prata med myndigheter. Det gäller speciellt kvinnor med invandrarbakgrund och offer som är i en sårbar ställning gentemot förövaren, säger överkommissarie Stephan Sundqvist.
Jag tycker att vi har redskap för att ingripa. Det handlar dels om vår yrkesskicklighet samtidigt som vi fortfarande till en viss del måste jobba med våra attityder, tyvärr.
överkommissarie Stephan Sundqvist
Enligt överkommissarie Stephan Sundqvist kräver det yrkeskunskap av en polispatrull att se signaler av våld i en nära relation i samband med ett larmuppdrag i ett hem. Ibland är våldet uppenbart, men inte alltid.
– Jag tycker att vi har redskap för att ingripa. Det handlar dels om vår yrkesskicklighet samtidigt som vi fortfarande till en viss del måste jobba med våra attityder, tyvärr.
Utmaning att se mönster
Våld i nära relationer är en komplicerad fråga på flera sätt, eftersom polisen också måste balansera mellan individens rätt att bestämma över sitt liv och vem man är i en relation med, fortsätter han. Exempelvis kan offret ibland träffa förövaren kort efter att ett besöksförbud har införts.
Samtidigt är det frågan om ett större samhälleligt problem, fortsätter Sundqvist. Polisen ingriper oftast då ett brott redan har skett.
Det fysiska våldet brukar också eskalera över tiden. En utmaning för polisen är att kunna utvärdera situationen som en helhet och se ett mönster, exempelvis om en polispatrull har besökt samma adress flera gånger, säger Sundqvist.
Samtidigt måste polisen följa lagen gällande hur länge en person kan vara anhållen, exempelvis då någon bryter mot besöksförbudet.
– Lagen ger ramarna för när vi kan gripa en person eller när man kan ansöka om ett besöksförbud. Om kriterierna inte uppfylls så kan vi inte göra så mycket annat än att utvärdera och ge råd åt eventuella brottsoffer.