Start

Från Mors lilla Olle till Bara bada bastu – så här förändras snapsvisan

Att sjunga snapsvisor tillsammans på en fest förenar. Men dagens unga känner nödvändigtvis inte igen klassiska melodier som Mors lilla Olle. Det här är en överraskande utveckling, säger visentusiasten Stefan Federley.

Två människor skålar i snaps.
En snapsvisa är en kort, humoristisk dryckesvisa med välkänd melodi och en oväntad knorr på slutet, som sjungs just innan man dricker en snaps. Bild: Yle/Marica Hildén

Stefan Federley är ordförande för Finlandssvenska Rimakademin (FiRA) och har levt med i snapsvisetraditionen sedan barnsben. Först via familjens gemensamma traditioner och senare via studentlivet, körsång i Akademiska Sångföreningen och de senaste dryga 20 åren som aktiv i Rimakademin.

För honom handlar snapsen och framför allt snapsvisan om något mer än det kryddade brännvinet i glaset. Snapsvisan är en hyllning till stunden, då man får ta den lilla pärlan, getingen, tutingen eller nubben.

– Det är visan som är det viktiga, inte att man dricker. Man ska snarare bita av snapsen så att det inte blir för mycket av den goda varan, säger han.

En person i kostym sitter vid ett bord i en studio inrett likt ett vardagsrum.
Visentusiasten Stefan Federley har varit ordförande för Finlandssvenska Rimakademin (FiRA) sedan starten 2002. Föreningen ordnar snapsvise-FM och tar emot bidrag till årets tävling fram till sista augusti. Bild: Efter Nio / Yle

Skålvisor till öl och snapsvisor till brännvin

Traditionen att sjunga snapsvisor har gamla anor och är en viktig del av den finlandssvenska och svenska högtidstraditionen vid midsommar, kräftskivor och jul.

Snapsvisan, som vi känner den i dag, är cirka 150 år gammal. Men traditionen att sjunga vid bordet sträcker sig mycket längre än så.

På 1500- och 1600-talen sjöng man skålvisor till öl och mjöd, innan det kryddade brännvinet gjorde entré.

Via studenterna vid universiteten i Uppsala och Lund spred sig traditionen till de borgerliga och akademiska kretsarna i Åbo och Helsingfors i mitten av 1800-talet.

– Studentkörerna och nationerna har varit bärare av kulturen, och nästa år firar vi 100-årsjubileum för de första tryckta snapsvisehäftena, säger Federley.

Vad gör en bra snapsvisa?

Enligt Federley finns det några grundregler för en bra snapsvisa. Visan kan handla om vad som helst, men den ska inte vara för lång, fyra eller sex rader är oftast bäst. Den ska vara lätt att lära sig och gärna ha rim. Melodin ska vara enkel och bekant.

– Lyckas du smyga in en knorr och ge visan ett överraskande slut är det bra. Får du dessutom till en tvetydig anspelning, då är den riktigt lyckad.

Det allra viktigaste är ändå att text och melodi går rytmiskt ihop.

citron, ingefära (inte rot utan blad) och två små snapsglas med ingefäradryck, så kallad shot
Den som inte vill dricka alkohol kan snapsa med en shot gjord av ingefära, citron och honung. Bild: privat / Wilma Grönqvist

Munskydd, sugrör och Bara bada bastu

Finlandssvenska Rimakademin håller liv i snapsvisetraditionen bland annat genom att ordna snapsvise-FM, som i år arrangeras för 27:e gången. De nyskrivna snapsvisorna är ofta aktuella och berättar något om sin tid.

Under coronapandemin kom det exceptionellt många bidrag med anspelningar på munskydd, sugrör och restriktioner.

Under år av olympiska spel ökar de idrottsrelaterade bidragen och i fjol skulle många av de tävlande bidragen sjungas till melodin av KAJ:s Eurovisionslåt Bara bada bastu, berättar Federley.

Vem är Mors lilla Olle?

I och med yngre förmågor blåser också nya vindar i den anrika vistraditionen.

En överraskande utveckling man märkt av i viskretsar både i Finland och Sverige under de senaste åren, är att dagens ungdomar inte längre känner igen klassiska barnvisor som Mors lilla Olle och Vi gå över daggstänkta berg.

Melodier till kända barnvisor har av tradition använts i snapsvisor för att de är lätta och för att många kan dem.

– När vi höll en workshop för studerande och gav dem melodin Mors lilla Olle att rimma till, såg de på oss som frågetecken. Den enda barnvisan de flesta kunde var Imse vimse spindel, berättar Federley.

– Det kan hända att vi kommer att möta helt andra melodier i framtiden, säger han, och gissar på fler inslag av modernare poplåtar.

Arroz caldoso och örtsnaps.
Nubbe, geting, pärla, tuting, hutt eller knäpp? Kärt barn har många namn, så också snapsen som dukas fram på många midsommarbord, till kräftskivan och andra fester och högtider. Bild: Marika Hill / Five Corners Production

”Hellre sjunga än bra”

När det gäller att sjunga snapsvisor, med eller utan alkoholhaltiga drycker, uppmuntrar Stefan Federley envar att modigt sjunga med.

– Jag tycker om devisen ”hellre sjunga än bra”. Det är inte så noga om tonträffen är lite bredvid, det viktigaste är att man är med.

Samma sak gäller när man fattar pennan för att dikta nya snapsvisor.

Federley uppmanar alla att prova sina vingar och menar att det är roligt med dikter och tillfällighetsrim. Han tror inte att någon skulle protestera om man överraskade gästerna vid bordet genom att klinga i glaset och presentera en helt nyskriven visa.

Vilken snapsvisa är din favorit och varför? Vilka snaps­vise­traditioner har du i din familj eller vänkrets? Har du tips på annat man kan snapsa med än alkohol?

På midsommardagen den 20 juni mellan klockan 9.03 och 11.00 sätter Nina Sederlöf fingret på snapsen och snapsvisor i radioprogrammet Vega Lördag. Dela gärna med dig av dina tips, tankar och erfarenheter!

Laddar formulär...