TIVAT / PODGORICA Ekonomisk tillväxt, fler jobb och fri rörlighet i Europa. Det är vad många i Podgorica förknippar med ett EU-medlemskap – som nu upplevs närmare än på länge.
– Vi kommer att vara en del av Europeiska unionen och kunna resa utan visum. För mig skulle det vara det viktigaste, säger hotellarbetaren Nikola Šćekić till Svenska Yle.
För honom handlar EU om något mycket konkret: möjligheten att röra sig fritt och bygga ett bättre liv med med affärsmöjligheter såväl i Montenegro som EU.
Mycket talar nu för att landet faktiskt kan vara på väg mot ett genombrott. Montenegro bröt sig loss från Serbien för 20 år sedan och har förhandlat om EU-medlemskap sedan 2012.
Landet har hittills avslutat 14 av 33 förhandlingskapitel med EU och ses som det kandidatland på Västra Balkan som kommit längst i processen.
Att det finns ett nytt momentum märks också i det toppmöte mellan EU-ledare och Västra Balkan som hålls i kuststaden Tivat i dag.
– Bara det att toppmötet ordnas i Montenegro är viktigt. Det riktar uppmärksamheten mot det land i regionen som har kommit längst på vägen mot EU, säger Daliborka Uljarević, chef för tankesmedjan Centre for Civic Education i Podgorica.
Nytt momentum för att ta in nya medlemmar
Närmandet med EU har ändå varit en utdragen process som kantats av både motgångar och besvikelser. Intresset att driva på utvidningen har varit ljummet bland EU-länderna sedan 2013, då Kroatien blev medlem i EU.
Att utvidgningen på Västra Balkan stagnerat har skapat ett trovärdighetsproblem för såväl kandidatländerna som EU. Ett montenegriskt medlemskap ses därför allmänt som en testballong som kan bana väg för fler kandidatländer.
Med sina 620 000 invånare hör Montenegro till Europas minsta länder. Det ses allmänt som en fördel med tanke på ett snabbt inträde då ett montenegriskt medlemskap inte skulle kräva stora ekonomiska omställningar av de övriga medlemsstaterna.
– Finansiellt sett skulle det vara oerhört lätt för EU att smälta Montenegro som medlemsstat, eftersom det skulle kosta väldigt lite, säger Daliborka Uljarević.
Samtidigt betonar hon att varje medlemsland enligt befintliga regler har lika rösträtt och möjlighet att lägga in veto i frågor som kräver enhällighet.
Det här skulle potentiellt utsätta EU för påverkansförsök från såväl Serbien som Ryssland, som båda ser Montenegro som en del av sin intressesfär.
Serbien och Ryssland bromsar närmandet med EU
Daliborka Uljarević lyfter fram hur yttre påverkansförsök blivit en del av den politiska verkligheten kring Montenegros EU-process.
Hon menar att både grannlandet Serbien och Ryssland har ett intresse av att bromsa landets medlemskapsprocess.
– Det ligger varken i Serbiens eller Rysslands intresse att Montenegro blir EU-medlem så snabbt, säger hon.
Hon beskriver en situation där inflytande inte bara handlar om direkta politiska beslut, utan också om att skapa osäkerhet och dra ut på reformprocesser som är avgörande för EU-närmandet.
I praktiken kan det handla om allt från politiska signaler till institutionellt tryck som påverkar tempot i reformerna i Montenegro.
Också den ortodoxa kyrkan i Montenegro spelar in i den inrikespolitiska dynamiken, med en ovanligt stark samhällsposition och flera framstående politiska aktörer har nära band till kyrkan.
Det gör att gränsen mellan politik, identitet och utrikesorientering ofta blir suddig i den montenegrinska debatten. I det här läget efterlyser Uljarević en tydligare och mer konsekvent linje från EU.
– På Västra Balkan har det aldrig fungerat att berömma dåliga politiker. De uppfattar det som ett tillstånd att fortsätta med sina missbruk av makten.
Reformerna framskrider, men det går långsamt
Reformerna i Montenegro går framåt, men enligt flera bedömare sker utvecklingen långsamt och ojämnt.
Direktören för Centre for Civic Education, Daliborka Uljarević, menar att ett av grundproblemen är att myndigheterna länge har förlitat sig på EU:s stöd utan att själva driva processen tillräckligt aktivt.
– Man tog Europeiska kommissionens löften för givna och gjorde så lite som möjligt för att driva processen framåt. Nu börjar det ge en bumerangeffekt, säger Uljarević.
Enligt henne handlar motståndet mot reformer i grunden om makt och inflytande. EU-processen kräver att etablerade strukturer förändras eller monteras ner, vilket skapar motstånd bland politiska aktörer.
– Det finns ett motstånd mot verkliga reformer eftersom de tar ifrån makthavarna en del av det de redan har. Reformerna måste genomföras på riktigt, inte bara simuleras.
Samtidigt som EU måste hålla fast vid sina grundprinciper, menar Daliborka Uljarević att det också är avgörande att reformarbetet faktiskt leder till konkreta resultat som för Montenegro närmare medlemskap.
– Jag tror att vi redan ser de negativa konsekvenserna av detta i regionen, eftersom det har getts så många löften under de senaste årtiondena och så lite verkligt framåtdriv i de flesta länderna.
Hon pekar också på Nordmakedonien som ett exempel på ett land som fastnat i en politisk återvändsgränd utan en tydlig väg framåt.
Parlamentariker slår på trumman för Montenegro
Europaparlamentets rapportör för Montenegro, Marjan Šarec, tidigare premiärminister i Slovenien, hör till de EU-politiker som tydligast driver på för en fortsatt utvidgning.
Han menar att ett utvidgat EU inte bara handlar om kandidatländerna, utan också om unionens egen styrka i en mer instabil omvärld.
– Jag tror att vi behöver dem mer än de behöver oss. Europa måste våga växa när vi står under så starkt yttre tryck, säger Šarec till Svenska Yle.
Han menar att stödet för utvidgning är starkt i Europaparlamentet medan bilden är mer splittrad då det kommer till medlemsländerna som i slutändan beslutar om att ta in nya medlemmar.
Eftersom medlemskap kräver enhällighet bland EU:s 27 länder blir processen, enligt Šarec, i praktiken beroende av nationell politik och opinion. Det gör att utvidgningen ofta bromsas upp, inte på grund av motstånd mot kandidatländerna i sig, utan av inrikespolitiska hänsyn.
– Alla medlemsländer och alla medborgare är inte lika entusiastiska. Därför måste vi bli bättre på att förklara de positiva effekterna av utvidgningen.
”Den perfekta tidpunkten kommer aldrig”
Samma bild av ett glapp mellan EU-institutioner och medlemsländer lyfts av experten Daliborka Uljarević vid människorättsorganisationen CCE.
Hon menar att den nya energi som kommissionen har lagt på utvidgningspolitiken inte alltid får genklang i medlemsländerna, där skepsisen mot att ta in nya medlemmar ofta är större.
EU-parlamentarikern Marjan Šarec avvisar argumentet att EU borde vänta med nya medlemmar tills alla förutsättningar är optimala.
– Om vi alltid väntar på den perfekta tidpunkten kommer den aldrig.
Samtidigt framhåller han att EU i dag är en av världens viktigaste försvarare av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, och att utvidgningen därför också handlar om att stärka dessa värden.
Šarec välkomnar dessutom att även länder som Island nu återigen diskuterar ett EU-medlemskap. Han ser det som ett tecken på att unionen fortfarande är attraktiv.
– Att Island blev medlem vore en fantastisk nyhet. Nya medlemsländer tillför alltid något nytt. Island är ett litet land, precis som Montenegro, säger Šarec.
Marjan Šarec menar att mindre länder är en tillgång för EU eftersom de inte främst bidrar med ekonomisk eller militär styrka, utan med demokratiska värderingar demokratier som fungerar.
Toppmötet blir ett test för EU:s trovärdighet
På fredagen samlas EU:s ledare och företrädare för Västra Balkan i kuststaden Tivat i Montenegro.
På plats finns bland andra Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Europeiska rådets ordförande António Costa beskrev tidigare i veckan utvidgningen som en geostrategisk investering för Europa.
– Utvidgningen är en investering i fred, stabilitet och säkerhet på vår kontinent, sa Costa under ett besök i Bosnien och Hercegovina.
Trots framstegen i Montenegro tror Daliborka Uljarević inte att landet blir EU-medlem riktigt så snabbt som många hoppas på.
– Det vore fantastiskt om processen kunde slutföras under den här kommissionens mandatperiod, men vi måste vara beredda på överraskningar. Det skulle vara fullständigt oansvarigt att inte ta vara på den här möjligheten, sammanfattar hon.