Start

VM-guld lockar inte längre lika många nya spelare till ishockeyn

Kiekko-Vantaas träningschef för juniorer ser att framgångar i stora mästerskap inte längre ger samma tillströmning av nya spelare som tidigare.

Lejonen firar guldet i rinken.
Landslaget i ishockey vann VM-guld i Zürich i Schweiz 2026. Bild: Daniela Porcelli/Getty Images

I söndags tog Finland hem förstaplatsen i herrarnas världsmästerskap i ishockey.

Effekten av VM-guld och andra stora mästerskapsvinster har minskat jämfört med tidigare, konstaterar Martin Andler, träningschef för juniorverksamheten i Kiekko-Vantaa.

– I dagsläget är det mindre än vad det gjorde 1995 eller 2011. Det har börjat bli mer av en norm att vi vinner VM och stora mästerskap, så effekten är mindre än tidigare, säger han.

Martin Andler, träningschef för keikko-Vantaa står i en ishall.
Martin Andler har redan länge tränat juniorer, både flickor och pojkar. Bild: Martin Andler

Andler noterar att tillströmningen av nya spelare efter framgångar är betydligt lägre i dag.

– År 2011 kom tiotals nya utövare till vår verksamhet några dagar efter mästerskapet. Nu ser man inte av att anmälningar skulle öka.

Han betonar vikten av att barn ska få ägna sig åt flera idrotter så länge som möjligt.

Fleridrott avgörande för framgång

Andler vet att endast en liten andel spelare, under fem procent, når den absoluta toppen som NHL.

Det som utmärker världens bästa spelare är att de har ägnat sig åt flera idrotter under uppväxten.

– Det är ganska tydligt att tecken på toppspelare är att de har utövat flera grenar under ungdomen. De har utövat minst två sporter på högre nivå och hållit på med det så länge som möjligt, förklarar Andler.

Han är tydlig med att Kiekko-Vantaa aktivt uppmuntrar barn att hålla på med flera idrotter.

– Vi har varit väldigt tydliga inom vår gren att barn och unga ska få hålla på med så många grenar som möjligt, så länge som möjligt, och att vi inte är ett hinder för andra idrottsgrenar, säger han.

Egen träning avgörande

Det viktigaste för utveckling är att det ska vara roligt, menar Andler. Ju roligare det är, desto mer tid lägger barn ner på egen träning.

– Tyvärr är det ett nationellt och kanske internationellt fenomen att man gör mindre och mindre på egen hand eller utomhus. Det är mer skärmtid och man spenderar mer tid utan att röra på sig, konstaterar han.

De träningstimmar som krävs för att nå proffsnivå sker enligt Andler utanför den organiserade verksamheten.

Kostnader en myt

Martin Andler avfärdar bilden av ishockey som en dyr sport.

– Det är en gammal myt. Om man ser på kostnaderna för barn att börja spela ishockey så är det bland de förmånligaste hobbyer att börja med, säger han.

I ett U13–U15-lag i Kiekko-Vantaa, som tränar cirka tre gånger i veckan, kostar det mellan 150 och 200 euro per månad. Kostnaderna varierar dock beroende på istider och föräldrarnas krav på professionella tränare.

– Nu för tiden krävs det professionella tränare. Det är en klar kostnad som kommer till, och det är inte bara inom ishockeyn utan en sak som ökar generellt, förklarar Andler.

Han påpekar att det finska ishockeyförbundet har ett stödprogram för familjer med lägre inkomst, och att föreningarna har egna fonder.

– Det finns ett riktigt brett och bra stödnätverk för familjer som kanske inte annars skulle ha råd, säger han.

Önskar mer positiv mediebevakning utöver segeryra

Trots att det är roligt varje gång Finland vinner, önskar Andler en mer balanserad mediebevakning av ishockeyn.

– Medierna lyfter väldigt mycket fram de negativa sakerna som händer, till exempel kostnader eller att det är våldsamt. Man skulle också lyfta fram de positiva saker som händer inom grenen och allt fint som händer, säger han.

Ringette konkurrerar om flickorna

Intresset bland flickor för ishockey har ökat en aning i Finland men är fortfarande ganska stillastående, särskilt jämfört med Sverige som sett en boom de senaste tio åren.

– Vi har en stor annan gren som tävlar med ishockey, det vill säga ringette, som är väldigt populär för flickor. Av någon anledning har ringette blivit en grej som är väldigt populär i Finland, säger Martin Andler.

Han konstaterar att ringette främst är populär i Finland och Kanada, medan sporten inte fått samma fotfäste i Sverige.

– Där är den inte på samma sätt intressant som inom vårt land. Det är nog mer kulturellt och traditionellt, avslutar Andler.