Armenien går till valurnorna idag söndag i ett av de mest laddade valen i landets moderna historia. Och valet handlar om mycket mer än de parlamentariska mandat som erbjuds.
Forskaren Jakob Hedenskog på det utrikespolitiska institutet i Stockholm betonar att parlamentsvalet i grunden är ett geopolitiskt vägval.
– Armenien försöker att göra sig mindre beroende av Ryssland och söker därför närmare relationer med EU.
Historiskt har Armenien starka band med Moskva. Och premiärminister Nikol Pasjinjans västvänliga kurs har lett till en öppen konfrontation med Vladimir Putins Ryssland.
Inför valet har hoten haglat tätt från Rysslands sida.
Putin har öppet varnat att Armenien riskerar samma ”scenario” som Ukraina ifall landet fortsätter att distansera sig från Moskva.
Ett försvagat Ryssland
Armeniens vändning mot väst beror till stor del på en besvikelse över Ryssland.
– Putin kom inte till Armeniens undsättning under det senaste kriget mot Azerbajdzjan om enklaven Karabach för några år sedan, förklarar Hedenskog.
Nagorno-Karabach är ett område som formellt ligger i Azerbajdzjan men som har varit föremål för en långvarig konflikt mellan de båda länderna.
Hösten 2023 tog Azerbajdzjan tillbaka kontrollen över regionen efter en militär offensiv. Ett kortvarigt krig som ledde till att nästan hela den armeniska befolkningen på 100 000 personer flydde till Armenien.
När kriget bröt ut förväntade sig Armenien hjälp från Moskvas sida, men istället valde Ryssland att förbli passivt. Mycket på grund av att Ryssland hade försvagats av sitt eget anfallskrig i Ukraina.
En rad ekonomiska hot
Kremls reaktion på Armeniens nya kurs har varit skarp. Inför valet har Ryssland förbjudit import av armeniska jordgubbar, tomater, konjak, vin och mineralvatten.
Putin har varnat för att de två miljoner armeniska medborgare som jobbar i Ryssland kan tvingas skaffa arbetstillstånd. Landets energiminister hotar dessutom att stoppa leveranser av naturgas och olja.
Hedenskog beskriver de ryska ekonomiska sanktionerna som ett effektivt vapen inför valet.
– Omkring 85 procent av all energi som Armenien förbrukar kommer från Ryssland. Och det behovet går inte att ersätta över en natt.
Ryssland äger också strategiska intressen i Armenien som medier, järnvägar och kärnkraftverk. Dessutom finns en rysk militärbas i landet.
– Men andra länder som har blivit utsatta för rysk bojkott har lyckats omdirigera sin handel, säger Hedenskog.
Moldavien var tidigare helt beroende av Ryssland, men idag är handeln med EU mycket större. Också Georgien har lyckats göra sin ekonomi mindre beroende av Moskva.
Hur allvarligt är Putins hot?
Moskva har de senaste dagarna skärpt retoriken och pekat ut Pasjinjan och hans politik som fientlig mot Ryssland. Påståenden som enligt Hedenskog har ett visst gehör bland vissa grupper i det armeniska samhället.
– Det finns fortfarande en ganska stor grogrund för uppfattningen att det är Ryssland som är den makt som kan stabilisera läget i regionen och ge Armenien välmåga och säkerhet.
Hedenskog beskriver den retoriska stämningen som oerhört uppretad. Frågan är dock vad konflikten innebär rent konkret.
– Ryssland är upptaget med sitt krig i Ukraina och så länge det pågår har landet inte resurser att gå till militärt angrepp.
Ett annat hinder är Turkiets starka närvaro i regionen. Ryssland kan inte riskera att utmana vare sig Turkiet eller Azerbajdzjan, som är militärt allierade.
EU kliver in
Armeniens intresse för EU har inte gått obemärkt förbi i Bryssel. Inför valet har dussintals europeiska ledare besökt landet, och USA:s president Donald Trump har också uttryckt stöd för Pasjinjan.
Hedenskog betonar att det finns ett stort stöd ute i samhället för ett bättre samarbete med europeiska länder och USA.
– Omkring 75 procent av den armeniska befolkningen vill ha närmare relationer med EU på bekostnad av relationerna med Ryssland.
Särskilt yngre armenier lockas av möjligheten till visumfrihet, studier och arbete i Europa.
Redan år 2013 ville Armenien, precis som Ukraina, Moldavien och Georgien, ha ett associeringsavtal med EU. I sista stund tackade Armenien nej efter hårt ekonomiskt tryck från Ryssland.
Sedan dess har EU gjort mycket för att stärka Armeniens oberoende.
EU har i dagsläget en övervakningsstyrka vid gränsen mot Azerbajdzjan och har nyligen beslutat om en operation mot hybridkrig och desinformation.
Vem vinner valet?
Det inrikespolitiska läget i Armenien är präglat av en tydlig klyfta mellan det styrande partiet och oppositionen.
Enligt Hedenskog väntas Pasjinjans parti Civilt kontrakt vinna valet, men med ett svagare resultat än förra gången.
– Premiärministerns parti dominerar och har cirka 35 procent i opinionsmätningarna.
Pasjinjans program går ut på att Armenien lägger konflikten om Nagorno-Karabach bakom sig och istället satsar på framtiden inom landets erkända gränser. Samtidigt vill partiet öka handeln med nya länder i ett försök att öka den egna säkerheten.
Oppositionen består av ett antal partier som ofta är knutna till tidigare politiska ledare, men också oligarker med kopplingar till Ryssland.
Två eller tre oppositionspartier väntas komma in i parlamentet.
Samtidigt uppges 60 procent av väljarna vara osäkra, vilket kan leda till vissa överraskningar.