Demokratiaktivisten Egor Borisov är rädd för att Finland skickar honom tillbaka till Ryssland. Det finns fog för rädslan, eftersom 75 procent av alla ryssar som söker asyl i Finland får avslag.
Borisov har redan fått ett negativt asylbesked från Migrationsverket (Migri).
Nu väntar han på att bli intervjuad av Migri på nytt, efter att han lämnat in en ny ansökan med information om sin politiska aktivism.
Om han skickas tillbaka till Ryssland kan det gå riktigt illa. Borisov vet att den ryska säkerhetstjänsten FSB övervakar vad ryssar som bor utomlands har för sig.
– Jag är rädd för att hamna i ryskt fängelse.
Rädslan som många ryska regimkritiska aktivister känner inför att skickas tillbaka till Ryssland är i många fall befogad.
Det bekräftar både Migris bakgrundsrapporter, finländska människorättsjurister och människorättsaktörer som Svenska Yle pratat med.
Egor Borisov lämnade Ryssland hösten 2022 efter att president Vladimir Putin via den så kallade partiella mobiliseringen kallade in hundratusentals män till den ryska armén för att strida mot Ukraina.
I sin andra asylansökan lyfter Egor Borisov upp att han är aktiv i föreningar som motsätter sig Rysslands krig mot Ukraina, bland dem Demokratiska föreningen för rysktalande i Finland, Vuoksi.
Den finns med på den ryska statliga förteckningen över så kallade utländska agenter i Ryssland, och är stämplad som en ickeönskad organisation.
– Jag har deltagit i flera demonstrationer mot kriget och donerat pengar till både Ukraina och det ryska människorättsnätverket Memorial, säger Borisov.
Memorial har nyligen stämplats av ryska myndigheter som extremistisk och terroristisk.
Listan över föreningar som ryska staten klassificerar som oönskade eller terroristiska är mycket lång, säger docent Joni Virkkunen vid Östra Finlands universitet.
– Det allvarliga är att också människor som har kontakter med föreningarna kan råka illa ut.
Virkkunen har forskat i finsk-ryska gränsfrågor och i migration från Ryssland.
– I Ryssland kan du bli åtalad för minsta lilla politiska aktivism som stöder Ukraina eller för kritiska åsikter mot kriget, säger han.
Fler politiska fångar efter att Ryssland anföll Ukraina
Egor Borisov lärde känna människorättsaktivisten Kira Herschel i Finland för några år sedan.
Tillsammans med andra ryska regimkritiska aktivister skriver de ofta brev till politiska fångar i Ryssland.
– Vi skriver brev och kort till fångarna för att uppmuntra och stödja dem. Det är väldigt svårt att vara politisk fånge i Ryssland, säger Herschel.
Hon är insatt i rapporter om utbredd tortyr och hur politiska fångar placeras i isoleringsceller i ryska fängelser.
– Jag får ofta svar av fångarna där de skriver hur viktigt det är för dem att få brev, att breven hjälper dem att orka.
Människorättsaktivisten Kira Herschel har ett tillfälligt uppehållstillstånd i Finland sedan hon flydde Ryssland:
Kira Herschel är orolig för sin vän Egor Borisov.
– Egor är aktivist och han har deltagit i demonstrationer och protester. Jag är rädd för att jag en dag kommer att se hans ansikte på mina informationskort om politiska fångar, säger hon.
Migrationsverket konstaterar i sin färska rapport om Ryssland att antalet domar med politiska förtecken har tredubblats jämfört med läget före Rysslands anfall mot Ukraina.
Också Skyddspolisen slår i sin färska analys om Ryssland fast att de ryska myndigheterna ännu effektivare än förr kväser oliktänkande.
”Den politiska oppositionen förföljs nu även utanför statsgränserna”, skriver Skyddspolisen.
Det är allmänt att de som söker asyl inte vågade visa sina regimkritiska åsikter öppet medan de bodde i Ryssland. Aktivismen blev offentlig först när de lämnat Ryssland.
Kira Herschel samlar information om dem som sitter inspärrade i Ryssland av politiska skäl. Enligt människorättsnätverket Memorial är minst 5 400 personer frihetsberövade antingen i fängelse eller i häkte i väntan på rättegång.
– Antalet politiska fångar kan vara betydligt större än de siffror vi har. Ofta får vi höra om en ny politisk fånge via andra fångar, säger Herschel.
Hundratals ryska asylsökande väntar på svar
Just nu väntar 225 ryska asylsökande på besked om de har rätt att få asyl och uppehållstillstånd i Finland.
Sedan början av 2022 har över 2 300 ryska medborgare sökt asyl i Finland. Hittills har 604 ryssar fått asyl, det betyder att omkring tre av fyra får avslag från Migri.
Migrationsverket bedömer asylansökningarna individuellt, men tjänstemännen stöder sig på Migris landsinformation.
Migris forskare bedömer i sin färska Rysslandsrapport att människorättsläget försämrats under de senaste åren.
Migri skriver att de som engagerar sig i oppositionsaktivism och opinion mot kriget uppfattas som statens fiender:
”Enskilda personer som sökt asyl från utlandet och kritiserat den ryska regeringen och krigshandlingarna i Ukraina har åtalats och dömts till fängelsestraff efter återkomsten till Ryssland.”
Migri konstaterar att det är svårt att på förhand veta vilka återvändande personer som är i farozonen och kan utsättas för ingripanden från ryska myndigheter.
Källor: Migrationsverket, Skyddspolisens översikt över den nationella säkerheten 2026, information från förvaltningsdomstolarna som behandlar asylfrågor, Memorial, intervju med Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnestys finska sektion.