Rättelse: Den 26 juni 2026 gick OAJ ut med att utredningen om yrkesskolornas undervisning inte stämmer. Det betyder att uppgifterna som baserar sig på OAJ:s utredning är felaktiga i den här artikeln. Den 26 juni 2026 publicerade Svenska Yle en artikel med OAJ:s rättelse och mer information.
En utredning från lärarfacket OAJ visar att studerande på yrkesskolor får för lite undervisning.
Inom vissa yrkesutbildningar uteblir så många timmar undervisning att det motsvarar nästan en hel termin, enligt OAJ.
Men på Yrkesinstitutet Prakticum ser det annorlunda ut, enligt vd:n och rektorn Laila Andersson.
– Jag upplever att det ser ganska bra ut hos oss. Vi är en typisk ungdomsskola och vi har ganska mycket unga så vi har från första början insett att vi måste ha närundervisning.
Lillemor Norrena, rektor på Axxell, ger en liknande bild och säger att skolan följer minimikravet för mängden undervisning som studerande med läroplikt ska få.
Samtidigt ifrågasätter hon OAJ:s dystra statistik och misstänker att siffrorna kan bero på brister i dokumentationen av undervisningen.
– Jag tror inte att det är så illa som det framförs.
Norrena tycker det är oklart vad skolorna ska dokumentera och hur det ska följas upp.
Enligt henne får studerande på Axxell över tolv timmar undervisning och handledning per kompetenspoäng, alltså mer än kravet.
Enligt OAJ:S siffror får största delen av studeranden på yrkesskolorna alltför lite undervisning.
– Jag känner inte till de här siffrorna, säger Norrena.
Nedskärningarna drabbar yrkesutbildningen
Regeringen har minskat på finansieringen till yrkesutbildningen, vilket syns i undervisningen, enligt OAJ.
På Axxell har nedskärningarna lett till att skolan behövt avsluta flera utbildningar, främst riktade till vuxna. Närundervisningen riktade till unga har man däremot inte skurit i, säger Lillemor Norrena.
Hon önskar att yrkesutbildningen inte skulle drabbas av ytterligare nedskärningar.
– Vi har nått en gräns där vi verkligen hoppas att det inte kommer mera nedskärningar. Det är den stora rädslan. Jag hoppas innerligt att yrkesutbildningen inte drabbas mer än så. Det har vi inte råd med, säger Norrena.
Laila Andersson på Prakticum säger också att skolan inte har minskat på närundervisningen men att grupperna blivit större till följd av nedskärningarna.
– Vi måste kanske slå ihop två grupper. De kunde ha varit separat men nu har vi en större grupp som undervisas.
Enligt Andersson försöker skolan se till att ha extra stödpersonal för att hjälpa studerande med specialbehov.
– Det här är en sak vi skulle vilja ha mycket mer av men på grund av sparåtgärderna så är det här kanske sådant vi måste avstå ifrån.
Då grupperna är större finns det risk för att en del studerande inte får så mycket synlighet, säger Andersson.
Så använder skolorna sina pengar
Enligt OAJ används mindre än hälften av yrkesskolornas pengar till själva undervisningen.
Men både Norrena och Andersson ger en helt annan bild. Enligt dem används mer än hälften av skolornas budget till just undervisning.
På Axxell är personalkostnaderna den största utgiften. På Prakticum går mycket pengar också till fastigheterna.
– Vi står för allting själva och vi har ganska stora fastighetskostnader, säger Andersson.
– Vi har också skurit ner på administrationen så att det mesta går till undervisning och handledning, säger Norrena.
Adlercreutz: Jag har också fått oroväckande signaler
Ansvarig minister är undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP), som säger att han är orolig över situationen.
Enligt honom har det kommit oroväckande signaler från föräldrar, utbildningsanordnare och eleverna själva.
– Vi på ministeriet gick redan i fjol ut med ett styrbrev där vi betonade vikten av närundervisning. Vi uppdaterade också målen för yrkesutbildningen och i dem står det att närundervisningen är viktig.
Varför sätter du inte ner foten och talar om för skolorna hur de ska göra?
– Vi har ju skickat styrbrevet och betonat närundervisningen i våra målsättningar.
Adlercreutz menar att den nuvarande lagstiftningen som reformerades under Sipiläregeringen 2018 hämmar ministeriets makt.
– Då slog man i praktiken ihop vuxenutbildningen med utbildningen för de som numera är läropliktiga, och det här är två helt olika grupper med olika behov.
Adlercreutz säger ändå att han också sett positiva signaler inom yrkesutbildningen.
– När man frågar ungdomar som går yrkesutbildning om de tycker att de får en god undervisning så är svaren mer positiva än de är bland gymnasister.
Artikeln har uppdaterats klockan 18.07 med Adlercreutz kommentarer.