Enligt EU:s nya migrationsavtal ska personer som får avslag på sina asylansökningar i framtiden kunna skickas till deportationscenter (Return Hubs) i länder utanför EU.
Myndigheternas befogenheter att ta till hårda metoder utökas också, bland annat så att papperslösa kan frihetsberövas i upp till två år utan dom.
Avsikten med EU:s nya bestämmelser sägs vara att utvisa papperslösa personer för att förbättra hanteringen av migranter.
I dagens läge återvänder ungefär 28 procent av de personer som fått avslag på sina asylansökningar till sina ursprungsländer, medan majoriteten stannar kvar i EU.
Unionen får nu hjälp med att återfå kontrollen över vem som kommer till EU, men också vem som måste lämna EU, sa migrationskommissionär Magnus Brunner.
Men kritikerna menar att EU:s nya migrationspolitik allt mer liknar den USA har infört under Donald Trumps administration, och som har genomförts av den ökända migrationsmyndigheten ICE.
”EU vill undvika situationen 2015”
Överenskommelsen slöts mellan EU:s tre huvudinstitutioner – EU-kommissionen, Europeiska rådet och EU-parlamentet – under ett trepartsmöte i måndags.
Det preliminära avtalet går nu vidare till EU-parlamentet och regeringar, där godkännandet sannolikt kommer att ske snabbt.
Det handlar om en omfattande översyn av asyl- och migrationsförfarandena, som lanserades 2020 i ett försök att undvika en upprepning av migrationskrisen 2015 då 1,3 miljoner människor – många från det krigshärjade Syrien och Afghanistan – sökte skydd i Europa.
Razzior i hem blir tillåtet och papperslösa ”förvaras” utanför EU
- Personer som har beordrats att lämna EU kan nu skickas till deportationscenter utanför EU. Detta skulle ske då deras hemland vägrar att ta tillbaka dem, eller om den EU-medlemsstat som initierar utvisningen inte upprätthåller diplomatiska förbindelser med ursprungslandet, uppger Deutsche Welle.
- Avvisade asylsökande måste samarbeta närmare med myndigheterna, och om de inte gör det kan de bli frihetsberövade i avvaktan på utvisning. De som inte följer avtalet kan få sina socialbidrag indragna och sina resehandlingar konfiskerade.
- Personer som står inför ett utvisningsbeslut kan frihetsberövas i upp till två år om de ses som ovilliga till samarbete eller riskerar att fly. Den här tiden kan ytterligare förlängas.
- Nationella myndigheter skulle få göra razzior i människors hem för att verkställa utvisningsbeslut. Personliga tillhörigheter får beslagtas för att säkerställa att ett utvisningsbeslut följs.
- Personer som anses vara en säkerhetsrisk kan få ett livstidsförbud mot inresa till EU, rapporterar The Guardian. I dagens läge är det nuvarande maximala förbudet tio år.
Kritiker: ”EU kopierar USA:s hårda praxis”
Kritikerna anklagar EU för att kopiera praxis från den amerikanska immigrations- och tullmyndigheten ICE, som under Trumps andra presidentskap har använt sig av hårda och våldsamma tillslag mot papperslösa migranter.
Påverkansgrupper varnar nu för att EU:s nya förordning kan gå emot EU:s grundläggande stadga om mänskliga rättigheter.
Marta Welander, talesperson för International Rescue Committee, säger att regeringar nu ges mycket bredare befogenheter att frihetsberöva och deportera människor.
Hon säger att man är på väg att normalisera immigrationsrazzior, att utöka användningen av frihetsberövande i fängelseliknande anläggningar utanför EU:s territorium ”som i huvudsak är lagliga svarta hål”, och att människor riskerar att bli utvisade till länder där de utsätts för förföljelse, tortyr eller värre.
Förvaringscenter med bristande insyn kan skapa grogrund för övergrepp och kränkningar av mänskliga rättigheter. Också förvaring av minderåriga och sårbara grupper väcker oro, säger kritikerna.
EU-parlamentets ytterhöger drev igenom bestämmelserna
Det kontroversiella avtalet blev möjligt efter att det centerhögerorienterade Europeiska folkpartiet (EPP) i mars röstade med ytterhögern i Europaparlamentet för att driva igenom strängare åtgärder för utvisning av papperslösa personer.
I valet 2024 blev EU-parlamentet mer högerdominerat. Före det hade parlamentet traditionellt fungerat som en broms för EU-medlemsstaternas försök att få igenom strängare praxis.
EPP-medlemmen Regina Doherty välkomnar avtalet och säger till The Guardian:
– Detta avtal handlar inte om människor som har kommit lagligt till Europa, de som arbetar, studerar eller bidrar till våra samhällen, och det handlar inte heller om människor som har beviljats internationellt skydd. Det handlar om att skapa ett gemensamt europeiskt system för att hantera fall där en person har genomgått den rättsliga processen och har befunnits sakna rätt att stanna.
Många länder aktiva
EU:s medlemsländer kommer snart att kunna ingå bilaterala avtal med länder utanför blocket för att bygga utvisningscenter.
Minst fem EU-länder – Tyskland, Österrike, Nederländerna, Danmark och Grekland – för redan samtal med länder, främst i Afrika, om att vara värd för centren. Också Kazakstan och Uzbekistan har nämnts.
Italien har redan undertecknat ett avtal med Albanien om att hysa asylsökande där, men detta har bestridits i domstol.
Spanien och Frankrike har dock ifrågasatt effektiviteten hos den här typens modeller.
Storbritannien planerade att deportera migranter till Rwanda, men den planen fastnade i juridisk byråkrati och lades ner när en ny regering kom till makten i juli 2024.
I utbyte mot att ta emot migranter med utvisningsbeslut erbjuds partnerländerna ekonomiskt bistånd eller lättade viseringsregler för sina medborgare.
Poliser inom EU behöver inte längre domare för att göra razzior mot privata bostäder eller offentliga institutioner. Förordningen kommer att skapa en drakonisk häktnings- och deportationsmaskin
Silvia Carter, talesperson för en internationell migrantorganisation (International Cooperation on Undocumented Migrants)
Källor: Reuters, AP