I skolträdgården lär sig eleverna om matens ursprung och om självhushållning

Det nordiska projektet ”Food Education for the Future” vill öka kunskapen om hållbar livsmedelsproduktion genom konkret verksamhet.

Två kvinnor sitter på huk bakom en pallkrage med en grönsaksodling i.
Maria Svens har sammanställt undervisningsmaterial för hur man kan odla i skolan och Annica Svarvar ansvarig för skolträdgårdsprojektet vid Kvevlax lärcenter. Bild: Roger Källman / Yle

Det är början av juni och Kvevlax lärcenter är stängt för sommarlovet. I den intilliggande skolträdgården arbetar läraren Annica Svarvar med att kärra ut träflis runt pallkragsodlingarna.

– Jag är ansvarig för skolträdgårdsprojektet och ser till att alla årskurser får komma ut i skolträdgården eller jobba med den på andra sätt, säger hon.

Än så länge finns inget ämne ”skolträdgård” på schemat, så man passar in verksamheten i den befintliga undervisningen.

– Man kan få in alla ämnen här: omgivningslära, bildkonst, matematik... Och eleverna har tyckt att det har varit jättekul.

Pallkragar med grönsaksodlingar, omgivna av ett lager träflis.
I pallgragarna odlas traditionella livsmedel, som till exempel potatis, lök och kryddor. Bild: Roger Källman / Yle

I Korsholm finns fyra skolträdgårdar och en femte är på gång. De har byggts inom ramen för projektet ”Food education for the future”, ett samarbete mellan Finland, Sverige och Norge.

Maria Svens arbetar på Åbo Akademi och har bland annat sammanställt boken ”Skörd!”, ett undervisningsmaterial som förenar traditionell och lokal kunskap med aktuell forskning.

– Projektets målsättningar på längre sikt är att stödja elevernas resiliens på olika vis. Tanken är att man ska kunna få en känsla av att ”jag vet hur jag ska göra, jag klarar mig” – att man känner sig trygg i sin närmiljö och i sin livssituation.

Eleverna har fått vara med och påverka vad som odlas i trädgården. Fokus har legat på sådant som de enkelt har kunnat laga mat av efter skörden.

– Traditionella livsmedel, sånt som syns i läromedlen: potatis, lök, kryddor och en del blommor.

Norge föregångsland

Maria Svens berättar att deltagarna i projektet noterat att eleverna uppskattar de fysiska aktiviteterna och hur elever som kanske har låg självkänsla i de akademiska sammanhangen mått särskilt bra.

– De som kanske inte kommer riktigt till sin rätt inne i klassrummet lyser, trivs och är skickliga ledare ute när man arbetar ”på riktigt”.

En skottkärra med dekalen "Skolträdgården" står på en långvuxen gräsmatta.
I Korsholm finns fyra, snart fem, skolträdgårdar. Bild: Roger Källman / Yle

Svens lyfter fram hur viktigt det upplevelsebaserade och det utomhuspedagogiska är idag. Det finns också flera stadsskolor som har urbana trädgårdar.

Svarvar har inom ramarna för projektet gått en skolträdgårdskurs vid Nord universitet. När hon satte sig in i ämnet lärde hon sig bland annat att Norge som en del av sin nationella beredskap har stöd för urban odling.

– Därför är skolträdgårdar väldigt utbredda där och bland allmänheten understöds det att man odlar urbant. Det finns bidrag att få och lätt att få tillstånd. Så en liten önskan för Finland: det kunde vi också ha.

Webbplatsen för projektet Food education for the future (extern länk)
Undervisningsmaterialet
Skörd! (extern länk)