Finlands nationalsport boboll har inte slagit igenom i de svenskspråkiga områdena. Orsaken är en tydlig språk- och kulturgräns. Det finns i praktiken inte ens terminologi på svenska.
Enligt Bobollförbundets verksamhetsledare Miika Rantatorikka sträcker sig orsakerna till bobollens svaga ställning i svenskspråkiga områden långt tillbaka i historien till tiden då den finska idrottskulturen formades.
– När boboll utvecklades fick den ganska snabbt fotfäste i mellersta Finland. Vid kusten slog den inte rot på samma sätt, förklarar Rantatorikka.
Han ser också att regionens starka förbindelser till Sverige påverkat. De sporter som är starka i Sverige, som fotboll och friidrott, har en stark ställning i kustområdena.
Kommentatorns mardröm
Den tvåspråkiga idrottskommentatorn Antti Koivukangas från Jakobstad har vuxit upp i två kulturer. Han har funderat mycket på fenomenet och kommit fram till att boboll inte är de svensktalandes sport, eftersom terminologin inte finns.
– Om jag skulle kommentera en bobollsmatch, så skulle jag nog inte hitta svenskspråkiga uttryck för ”hutunkeitto” eller ”näpy” ens på Svenska Yle, säger Koivukangas.
Vaasan Mailas Juniorer rf:s ordförande Tomi Ojanperä bekräftar problemet.
– För varje term finns det nog inte en motsvarighet på svenska.
Vaasan Mailattares ordförande Miia Äkkinen berättar hur man kringgått problemet.
– Med svenskspråkiga barn talar man svenska, men samtidigt använder man finskspråkiga bobollstermer i stil med ”spring till det ykköspesä”, säger Äkkinen.
Jakobstads chef för idrotts- och välfärdstjänster Fredric Portin säger att det i Jakobstad inte finns någon bobollsförening eller organiserad lagverksamhet, trots att staden är tvåspråkig.
– När till exempel nepaleser kommer hit börjar de ganska snabbt spela cricket. Jag undrar själv varför det inte uppstått någon bobollskultur här, säger Portin.
Samarbetet med Folktinget ger resultat
Bobollförbundet har ett gemensamt projekt tillsammans med Finlands svenska idrott för att främja sporten i svenskspråkiga områden.
– Vi har närmat oss svenskspråkiga stads- och kommunområden och gjort skolturnéer, säger Rantatorikka.
I skolorna hålls bobollsundervisning och som utbildare fungerar Superpesisspelare med svenska som modersmål.
Under juni publicerar Bobollförbundet svenskspråkigt undervisningsmaterial på sina webbsidor. Helheten innehåller 105 övningar och uppgifter som kan göras i bobollsträningar.
– Där finns det mycket referensspel och övningar som varierar bobollsträningen, säger Rantatorikka.
Fastän barnen varit entusiastiska gör bristen på föreningar att sporten inte växer.
Att grunda nya föreningar tar tid, men förbundet har färdiga koncept som kan hjälpa med att få in boboll i de befintliga föreningarnas verksamhet.
– Det förutsätter entusiastiska människor som vill börja utbilda sig och är beredda att ta boboll till barnen, säger Rantatorikka.
Vaasa Mailattares ordförande Miia Äkkinen ser stor potential i området.
– Här i svenskspråkiga Österbotten finns det stor potential för boboll: här finns det många idrottsföreningar och olika idrottsgrenar samt idrottsintresserade människor.
Texten är en översättning och bearbetning av Suomen kansallispeli ei ole juurtunut ruotsinkieliselle rannikolle ja yksi syy on sanasto – ”Spring till det ykköspesä” gjord av Anna Ruda.