Start

Bolivias president får rätt att använda militären mot demonstranter

En ny lag om undantags­tillstånd godkändes. Kritiker anser att lagen riskerar att tillåta överdrivet våld.

Regeringsfientliga demonstranter drabbar samman med poliser i Bolivia.
Regeringsfientliga demonstranter drabbade samman med poliser och civila vid röjning av en vägspärr i San Julian den 6 juni 2026. Bild: Lehtikuva

Bolivias kongress godkände på söndagen en lag som gäller undantagstillstånd. Presidenten får rätt att vidta extraordinära åtgärder vid protester och vägblockader.

Lagen stöddes av en majoritet i båda kamrarna.

Regeringskritiska protester mot president Rodrigo Paz har pågått i flera veckor.

De väpnade styrkornas roll stärks

En viktig bestämmelse i lagen reglerar de väpnade styrkornas roll under interna oroligheter.

Lagen gör det möjligt för militären att stödja polisen om säkerhetsstyrkorna blir överbelastade. Militären kan bistå med att skydda strategisk infrastruktur och säkra humanitära korridorer.

Hittills har militären kunnat agera bara begränsat vid röjandet av vägspärrar. Den nya lagen tillåter trupper att använda våld mot demonstranter.

På lördagen sköts sex poliser då en humanitär korridor skulle öppnas i San Julian. Åtgärden återspeglar en växande oro inom regeringen över dess förmåga att återställa ordningen i takt med att protesterna tilltar.

En kvinna gestikulerar framför kravallpolis under en protest mot president Rodrigo Paz regering den 27 maj 2026.
Kravallpolis under en protest mot president Rodrigo Paz regering på mors dag i La Paz den 27 maj 2026. Bild: Lehtikuva

”Riskerar att tillåta överdrivet våld”

Kritiker anser att lagen genererar överdrivet våld och kan kränka mänskliga rättigheter.

President Rodrigo Paz, som tillträdde för ungefär sju månader, har mött en allt hårdare press.

Demonstranter ledda av fackföreningar och anhängare till den tidigare presidenten Evo Morales kräver att Paz avgår.

Den USA-stödda, affärsvänliga Paz har lovat att lösa landets svåra ekonomiska kris, men hans impopulära ekonomiska reformer och underlåtenhet att svara på sociala krav har väckt allmän ilska.

Källor: AFP, Reuters