Under måndagsförmiddagen rapporterades explosioner i både Israels och Irans huvudstäder.
Innan dess, på söndagskvällen, anföll Iran norra Israel med hänvisning till en tidigare israelisk attack mot Iranallierade Hizbollah i Libanon.
”Israel och Iran måste omedelbart sluta skjuta”, skriver USA:s president Donald Trump i ett inlägg på sociala medier.
Ett par timmar senare meddelade Iran att landet avslutar sina attacker mot Israel. Enligt källor till Reuters har även Israel beslutat avsluta sina attacker mot Iran.
Finns fortfarande hopp om förhandlingar
– Jag är inte säker på att det kommer att eskalera mer än vi har sett nu, säger Isabell Schierenbeck, som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon är expert i israelisk inrikespolitik och Mellanösternpolitik.
Eskaleringar och avbrott i förhandlingar har blivit rätt så vanliga i Mellanöstern. Trots eskaleringen finns det ändå en vilja att förhandla.
– Det finns starka och viktiga aktörer, inte minst USA och presidenten själv, som vill få till stånd ett avtal, säger Schierenbeck.
– Sedan finns det andra starka aktörer i regionen, som Gulfstaterna, Saudiarabien, Turkiet och andra, som inte heller vill se en eskalering.
Israels politik komplicerar förhandlingarna
Även om både USA och Iran vill nå ett avtal så finns det en faktor som komplicerar förhandlingarna: Israel och konflikten med Hizbollah.
Israel är inte med i de direkta förhandlingarna, men de behöver ändå vara en del av ett eventuellt avtal med Iran.
Iran har å sin sida sagt att deras allierade grupp Hizbollah behöver vara en del av ett eventuellt eldupphör.
– Här finns det ju helt tydligt olika uppfattningar. Israel och USA vill frånkoppla det, medan Iran vill sammankoppla det som sker mellan Israel och Hizbollah med förhandlingarna mellan USA och Iran, säger Schierenbeck.
Samtidigt är Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under inrikespolitisk press att visa upp resultat. I skuggan av den utdragna konflikten tampas Netanyahu med svaga opinionssiffror.
– Den israeliska opinionen anser inte att det här kriget har levererat det det borde ha gjort, säger Schierenbeck.
Den dynamiken innebär att Israel kan välja att eskalera om förhandlingarna inte går i önskvärd riktning.
– Att eskalera nu kunde vara ett sätt för Netanyahu att försöka göra ytterligare vinster.
Svåra frågor kvarstår
I grund och botten kvarstår den huvudsakliga frågan: Irans kärnprogram. USA står dessutom inför fler akuta frågor.
– Hormuzsundet var inte ens på kartan när kriget inleddes. Då hade USA andra mål, men nu förefaller just Hormuzsundet vara en av de absolut viktigaste frågorna, om inte den viktigaste frågan, för amerikanerna, säger Isabell Schierenbeck.
Samtidigt pressas USA av de allierade Gulfstaterna, som allt mer ifrågasätter USA:s förmåga att garantera deras säkerhet.
– Man kan tänka sig att de pressar på här eftersom de inte vill se en eskalering, och är väldigt tydliga i de signaler de skickar till amerikanerna.
Schierenbeck intervjuades kort innan Iran meddelade att de avslutar sina attacker mot Israel.