Arvi Lind arbetade som nyhetsreporter och nyhetsankare i Yles finska tv-nyheter i nästan 40 år. Han omtalades som ”Finlands mest pålitliga man”.
Lind avled vid 85 års ålder på söndagsmorgonen.
Anu Koivunen, professor och medieforskare vid Åbo universitet, tror inte att en ny Arvi Lind längre är möjlig.
– Han kommer från en annan tid och nu lever vi i ett annorlunda medielandskap.
Enligt Koivunen tillhör Lind den tid då kvällsnyheter hade miljonpublik och nyheterna var som en ”nationens aftonandakt”.
Tilliten är fortfarande ganska stark
Enligt Koivunen sjunker tilliten till medier och institutioner i de flesta länder, också i Finland där tilltron överlag är ganska hög.
Cirka 80 procent av finländarna litar på de stora mediehusen, såsom Yle och Helsingin Sanomat.
– Arvi Lind personifierade tilliten till en institution, säger Koivunen.
Koivunen säger att medielandskapet numera är så fragmenterat att olika grupper har olika personer som de litar på.
Man söker efter någon man kan lita på, men det kan ske via andra kanaler än journalistiska institutioner, till exempel via olika nyhetsinfluerare.
– Jag tänker mig att publikens längtan efter pålitliga personer inte har försvunnit någonstans.
Fortfarande har vi i Finland en situation där de traditionella nyhets- och medieföretagen är väldigt starka.
Men det är ett växande antal människor som inte litar på de här stora institutionerna och hellre söker sig till så kallade alternativa nyhetsmedier, säger Koivunen.
– Det är inte alltid desinformation, men det är inte heller medier som följer journalistiska regelverk. Det handlar om personer som sammanfattar nyhetsläget, så att säga.
Det här är ett internationellt fenomen, enligt Koivunen. Dagens digitala plattformar har gett möjlighet till många nyhetsinfluerare.
Olika studier visar att ungefär en av fem finländare har svårt med institutioner överlag, säger hon.
Och det är en grupp som inte heller litar till exempel på Yle eller andra etablerade nyhetsmedier. Personer i den här gruppen anser att de måste söka information på annat håll.
– Det är någonting som jag tycker att vi fortfarande diskuterar ganska lite i Finland, säger Koivunen.
Vi behöver någon att ställa till svars
Anu Koivunen säger att sociala medier och artificiell intelligens (AI) har påverkat nyhetsproduktionen kraftigt de senaste 15 åren, och att teknologin driver på utvecklingen.
Det här ställer nya krav på transparens hos de etablerade medierna.
– Vi vet ju att det är många som i dag ställer allehanda frågor till AI och olika chattbottar och som tycker att de får behändiga svar på sina frågor.
Den här växande gruppen har i stor utsträckning tappat förtroendet för etablerade medier och det är en grupp som forskningen vet ganska lite om, enligt Koivunen.
Hon menar att etablerade nyhetsmedier måste hitta nya sätt att ha kontakt och föra samtal med sin publik för att inte helt förlora vissa delar av den.
– Då handlar det inte om att bara ta fram personligheter eller namngivna journalister som skulle förkroppsliga deras verksamhet på något sätt, som Arvi Lind gjorde, utan om att lyssna till sina publikgrupper och försöka ha en äkta och levande kontakt.
Koivunen vill ändå inte förminska individers betydelse, eftersom det är viktigt för oss att veta om vi talar till en människa eller till en till en maskin.
– Jag tror att det är där nyhetsmedierna måste tänka på nytt och hitta sätt att vara tillgängliga till att ställas till svars och på det viset skilja sig från olika AI-produktioner.
– Det finns ju många, många medieföretag som försöker sitt bästa. Det är helt omöjligt att generalisera och förutse hur utvecklingen blir, men det kommer att bli tufft – det är min enda spaning för framtiden, avslutar Koivunen.