Start

Datacenter maxar elnätet och belastar miljön, men kan ge billig fjärrvärme

En majoritet av alla drygt 30 datacenter i Finland finns i huvudstads­regionen. Flera byggs och planeras, med Microsoft som största aktör.

En stor grå byggnad bakom en port.
Isländska at North utvidgar sitt datacenter i Bredviken i Esbo. Datasalarna hyrs ut till andra aktörer. Bild: Pia Johansson / Yle

Stora välbevakade hallar bakom höga staket och stängda portar. Anonyma anläggningar, de största utspridda på tiotals hektar.

Där inne i hallarna susar servrar som håller i gång det vi kallar internet.

Google, Meta, Tiktok, Microsoft … allt finns i datacenter.

Centren kopplar samman digitala nät, och lagrar data och it-system, så att hela vårt digitala liv och de digitala tjänsterna hålls i gång.

I Finland finns nu drygt 30 datacenter och de blir bara fler. De flesta finns i södra Finland och huvudstadsregionen.

Elslukare trivs i svalt klimat

Datacenter behöver stora mängder el. Datorer som används för att utveckla och köra modeller för artificiell intelligens (AI) förbrukar mycket mer el än mindre datacenter.

En färsk rapport från FN:s universitet för vatten, miljö och hälsa beskriver elkonsumtionen med följande jämförelse: Fram till 2030 uppskattas datacenter som upprätthåller AI förbruka nästan tre gånger så mycket el som Pakistan, Bangladesh och Nigeria sammanlagt konsumerar årligen.

Samtidigt alstrar datasalarna värme. Det här kräver nedkylning, som också förbrukar energi.

Där det finns jämförelsevis billig, fossilfri el och ett svalare klimat, där trivs datacentraler. Därför är de nordiska länderna ett lockande alternativ för placering av datacentraler.

Videon visar en stor datacentral som byggs i Lahtis. Tiktok hyr in sig i centralen.

Esbo hoppas på fjärrvärme

I Esbo byggs som bäst en av landets största datacentraler.

Anläggningen i Hästkärrsberget vid Ring 3 är en del av Microsofts investering på tre stora datacenter i södra Finland. De övriga två byggs i Kyrkslätt och Vichtis.

Lyftkranar och en vit stålkonstruktion som blir en byggnad.
Byggandet av datacentret i Hästkärrsberget i Esbo var i full gång hösten 2025. Bild: Petteri Juuti / Yle

Det finns redan tre stora datacenter i Esbo och fler planeras, utöver anläggningen i Hästkärrsberget.

Staden har därför slagit fast nya riktlinjer för datacentraler som byggs i Esbo.

Markku Markkula (Saml), medlem i närings- och konkurrenskraftssektionen vid Esbo stadsstyrelse, har varit med om att besluta om riktlinjerna.

Han ser många fördelar med att Esbo ger byggnadstillstånd för datacentraler.

Han har endast en stor oro med projektet i Hästkärrsberget.

– Den enda risken är att Microsofts och Fortums projekt i Hästkärr inte blir av på grund av det geopolitiska läget. Datacentret är globalt det största som kommer att omvandla all spillvärme till fjärrvärme.

Markkula säger att projektet, med kraftbolaget Fortum som en part, garanterar att Esbo blir helt klimatneutralt vad gäller produktion av fjärrvärme.

Enligt honom begränsas nyttan av datacentret inte enbart till Esbo.

– Det här hjälper Finland att profilera sig som en föregångare när det gäller att utnyttja datacenter till att producera fjärrvärme.

Stamnätet belastas

Markku Markkula hänvisar till den teknologi som gör det möjligt att ta tillvara spillvärme från datacenter för att omvandlas till fjärrvärme.

– Till och med 40 procent av fjärrvärmen för hushåll i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla produceras så småningom från spillvärme från datacentret i Esbo eller från det mindre datacentret i Kyrkslätt.

Fjärrvärme för tiotusentals hem kan räknas som en stor fördel med datacenter.

Men anläggningarna behöver mycket el och överföringen belastar stamnätet. Hur ska kapaciteten räcka?

Vid stamnätsbolaget Fingrid har direktör Jussi Jyrinsalo uppskattat att stamnätet i Södra Finland börjar vara fullt. Fingrid investerar och bygger ut, men efterfrågan växer kraftigt.

Markku Markkula ser det som en positiv utmaning.

– Det här sätter fart på att utveckla och bygga ut vårt elnät. Det är något Finland behöver satsa på.

Skog med olika slags barrträd och mossa.
Microsoft har kompenserat för naturområden som förstördes vid bygget av flera datacenter i Nyland. Bolaget finansierade köpet av skog som skyddades i Kyrkslätt. Bild: Petteri Juuti / Yle

Få jobb, förstörd natur

Alla är inte lika nöjda med etableringen av datacenter i Esbo. Risto Nevanlinna (De Gröna) är också medlem i närings- och konkurrenskraftssektionen i Esbo.

– I princip anser jag att datacenter säkert behövs, men jag tycker att man kan vara kritisk mot att de ska lockas hit till Esbo.

Nevanlinna säger att projektet i Hästkärrsberget förstörde stora naturområden, eftersom det jättelika datacentret kräver så mycket utrymme.

Risto Nevanlinna och De Gröna fick igenom ett krav om att de förstörda naturområdena ska kompenseras, vilket också skedde.

Esbo stad kompenserade genom att grunda ett naturskyddsområde i Noux, och Microsoft köpte skog på annat håll som skyddades.

För framtida projekt finns inget motsvarande krav på kompensering.

– I fortsättningen borde vi undvika att det går som med Hästkärrsberget. Sådana här projekt borde stödja klimatarbetet i Esbo. Vi behöver inte energislukande anläggningar som inte gör stor lokal nytta.

Att kunna utnyttja spillvärme för att producera stora mängder fjärrvärme är visserligen bra, säger Nevanlinna. Men i övrigt ifrågasätter han nyttan.

– Det är ett frågetecken för mig. När ett datacenter byggs sysselsätter projektet naturligtvis en hel del människor. Men när anläggningen står klar, så är det inte särskilt många som jobbar där. Samtidigt tar den väldigt mycket utrymme, säger Nevanlinna.

Rikspolitiker ställer krav

Etableringen av allt fler datacenter i Finland har fått många rikspolitiker att reagera.

I riksdagen har Heikki Vestman (Saml) kommit med en lagmotion som ställer nya krav på datacenter.

I motionen krävs att datacenter ska täcka sin elkonsumtion genom att bygga eller köpa ny elproduktion till Finland.

Enligt motionen skulle det här förhindra att elpriset kan stiga kraftigt när efterfrågan ökar.

Över 100 riksdagsledamöter har ställt sig bakom motionen, vilket betyder att den går vidare och behandlas i ekonomiutskottet.