Barnbidraget ger mindre valuta för pengarna än för 25 år sedan.
Barnbidraget skulle vara 1,5 gånger så stort i dag om det var indexbundet, alltså om det skulle ha höjts i takt med den allmänna prisökningen. Det visar Folkpensionsanstalten FPA:s analys.
För första barnet får en förälder nu 95 euro i månaden, men om det hade varit indexbundet skulle det vara ungefär 156 euro.
Det betyder att stödet har tappat nästan en tredjedel av sitt reella värde.
Samtidigt har statens totala kostnader för barnbidrag minskat med över en tredjedel på 25 år: från 2,2 miljarder till 1,4 miljarder. Det är inte bara för att det föds färre barn, utan också för att bidraget inte höjts i takt med priserna.
Syns långsammare än nedskärningar
Under 2000-talet har barnbidraget både höjts och sänkts, men det har inte haft något permanent indexskydd.
Mellan 2011 och 2012 följde bidraget prisökningarna, sedan pausade man indexet. År 2016 tog man helt bort den indexregeln ur lagen.
Utan indexskydd minskar stödets reella värde i takt med inflationen.
”Detta sker långsamt och är mindre synligt än direkta nedskärningar, trots att konsekvenserna för barnfamiljernas ekonomi är betydande”, säger Tapio Räsänen som är specialforskare vid FPA i ett pressmeddelande.
Enligt FPA:s forskare syns barnbidragets minskade köpkraft i att allt fler barnfamiljer kämpar ekonomiskt och i att barnfattigdomen ökat.
Om barnbidraget hade höjts i takt med priserna skulle ungefär 21 000 färre barn leva i familjer med låg inkomst.
Men att bara höja barnbidraget är inte det mest effektiva sättet att minska barnfattigdomen.
FPA:s forskare säger att riktade stöd ofta fungerar bättre än att bara höja barnbidraget för alla. Exempel på sådana är extra pengar till arbetslösa föräldrar eller ensamföräldrar.
Borde barnbidraget höjas i takt med priserna? Kommentera!