I samband med att riksdagsledamoten Joona Räsänen (SDP) åkte fast för rattfylleri blev frågan om dagsböter aktuell.
Enligt Helsingin Sanomat fick Räsänen dagsböter som baserade sig på en nettomånadslön på 4 000 euro, trots att han enligt offentliga uppgifter under år 2024 hade en nettomånadslön på cirka 5 500 euro.
Polisinspektör Konsta Arvelin på Polisstyrelsen kan inte kommentera ett enskilt fall, men förklarar hur det går till när polisen skriver ut dagsböter.
– Vi hämtar uppgifterna från Skatteförvaltningens senast fastställda skattebeslut.
Dagsböter som utfärdas i dag bygger sannolikt på inkomsterna från 2024, eftersom beskattningen för 2025 ofta blir klar först under sommaren eller hösten.
Eftersom inkomstuppgifterna därmed kan släpa efter med upp till två år frågar polisen i trafiken alltid föraren om inkomsterna har förändrats väsentligt.
Vad händer om lönen har ändrats?
Dagsboten ska enligt lag spegla den aktuella betalningsförmågan vid bötestillfället.
Om inkomstnivån har sjunkit kan bötesbeloppet justeras nedåt.
Om inkomsterna däremot har ökat märkbart har den som bötfälls en skyldighet att uppge det. Att medvetet utnyttja gamla uppgifter och undanhålla en löneförhöjning för att få en obefogad ekonomisk fördel kan leda till brottsmisstanke om bötesfusk.
Enligt Konsta Arvelin är straffet för bötesfusk antingen böter eller fängelse i högst tre månader.
Det finns ingen exakt gräns för vad som kan vara ett brott, men Arvelin ger ett riktmärke.
– Vid en inkomstförändring på 20–25 procent börjar skillnaden i dagsbotens belopp bli så väsentlig att det har betydelse.
När den aktuella betalningsförmågan ska bedömas, exempelvis för personer med oregelbundna inkomster, räcker det sällan med ett enskilt lönekvitto. Arvelin säger att polisen i regel då utgår från åtminstone de tre senaste månaderna.
Även engångsinkomster, som överlåtelsevinster, påverkar uträkningen och betydande summor ska anmälas. Därefter bedömer myndigheterna om pengarna fortfarande inverkar på ekonomin, eftersom inga böter fastställs på inkomster som personen bevisligen inte längre har tillgång till.
Egendomen är inte relevant för betalningsförmågan. Om vinsten från en större aktieförsäljning har hunnit återinvesteras i en bostad räknas vinsten inte längre in i den aktuella betalningsförmågan.
”Systemet fungerar bra”
Processen bygger på tillit. Enligt Konsta Arvelin gör myndigheterna inte någon automatisk samkörning av register i efterhand för att granska om föregående års böter byggde på korrekta uppgifter.
– Systemet fungerar bra, eftersom de flesta har stabila inkomster som inte ändras dramatiskt från ett år till ett annat.
För att fusk ska upptäckas krävs oftast att polisen fattar misstanke på plats eller i ett senare skede, alternativt att utomstående agerar.
Enligt Arvelin upptäcks fusk oftast genom att polisen fattar misstankar, eller om ett fall får medial uppmärksamhet.
Vad är viktigast för dig i det finländska bötessystemet: rättvisa, enkelhet eller transparens? Kommentera gärna.