Finlands ekonomi vänder uppåt men osäkerheten och arbetslösheten kvarstår

Finlands ekonomi verkar vända uppåt de närmaste åren. Det visar Finlands Banks nya prognos för 2026–2028.

Enligt statistiken ökar nu den privata konsumtionen, exporten och industrins investeringar i produktionsteknik.

Samtidigt säger Finlands Bank att den ekonomiska återhämtningen präglas av osäkerhet, mycket på grund av Mellanösternkonflikten och USA:s osäkra handelspolitik.

Om kriget i Iran inte tar slut i år blir den ekonomiska återhämtningen långsammare än i Finlands Banks prognos.

– Då börjar de höga bränslepriserna synas också i industriprodukter och livsmedel. Då ökar inflationen och det påverkar tillväxten i hela den Finländska ekonomin, säger bankens prognoschef Juuso Vanhala.

Tillväxten ökar långsamt

Tillväxten får stöd av växande export, investeringar och en något ökande konsumtion.

Enligt prognosen väntas bnp öka med 0,7 procent i år. Under 2027 förväntas den öka med 1,2 procent och under 2028 med 1,4 procent.

Det är en liknande siffror från den bankens förra prognos i mars. Men om världsläget lugnar sig kan tillväxten bli ännu bättre.

Det är speciellt investeringar i datacentraler, den gröna omställningen och försvarsindustrin som stimulerar ökningen i privata investeringar. Bostadsbygget återhämtar sig dock långsamt.

Internationella investeringar i artificiell intelligens (AI) och datacentraler stöder också Finlands export. Den växer relativt snabbt, men den internationella marknaden är samtidigt allt mer utmanande.

Kriget i Iran påverkar ekonomin i både Finland och resten av euroområdet just nu. Men det finns ännu inga tecken på oroväckande följder, säger Finlands Bank.

Juuso Vanhala påpekar att Finland inte är lika beroende av fossil energi som de flesta andra europeiska länder. Bara 15–20 procent av vår energikonsumtion kommer från fossil energi.

– Därför är vi inte lika känsliga för prisökningarna som många andra.

Banken tror att inflationen, alltså prishöjningarna, stiger till 2,4 procent i år på grund av energiprisökningen. I mars löd inflationsprognosen 1,9 procent, så den har ökat.

Finlands Bank tror att de höga energipriserna är tillfälliga och att inflationen kommer att sakta ner till 1,6 procent nästa år, för att sedan höjas något 2028.

Europeiska Centralbankens mål är en inflation på två procent under en längre tid. Det är bra för att hålla prisstabilitet i euroområdet.

Finländarna håller i plånboken

Osäkerheten och högre räntor gör att hushållen kommer att fortsätta spara fram till 2028.

Finland har fortfarande högst arbetslöshet i EU: 10,6 procent. Det är en mycket hög nivå, säger Finlands Bank.

Banken förutspår att arbetslösheten kommer sjunka sakta, och att den kommer att ligga på nio procent 2028.

Europeiska centralbanken ECB höjde styrräntan till 2,25 procent på torsdagen för att försöka balansera ekonomin. För finländarna betyder det bland annat att de flestas bostadslån blir dyrare.

Finlands Banks chef Olli Rehn säger att den finländska marknaden redan tidigare räknat med ECB:s höjda styrränta, och att räntorna därför stigit under vårens lopp. Det betyder att låneräntorna inte kommer att stiga mycket, nu plötsligt.

En del ekonomer har varnat för att centralbanken med sina räntehöjningar stryper Europas ekonomi i ett läge då ekonomin redan går dåligt på grund av de stigande energipriserna.

Rehn säger att Centralbanken alltid måste balansera mellan inflation och tillväxt. Samtidigt tycker han att det är centralt för Finland och hela Euroområdet att inflationen inte försnabbas.

Offentliga skulden 97 procent om två år

Samtidigt har Finland fortfarande stora underskott i statens ekonomi.

Under det första kvartalet i år låg den offentliga skulden på 88,5 procent i förhållande till bnp.

Enligt prognosen växer den offentliga skulden till nästan 92 procent av bnp under 2026. År 2028 kommer den ligga på 97 procent.

EU-kommissionen kräver att Finland ska få ordning på det här fram till 2028, men Finlands Bank förutspår att det kommer ta längre tid.

Olli Rehn efterlyser besparingar i kommande statsbudgetar.

– Finland har ett strukturellt skuldproblem i den offentliga ekonomin. Därför är det nödvändigt att konsekvent fortsätta med att stabilisera de offentliga finanserna.

Just nu är statens plan att fortsätta spara nästa år, och spara ännu mer år 2028. Rehn skulle vilja se mer jämnt fördelade besparingar mellan de kommande två åren, eftersom ekonomins tillväxt kommer ta fart.

– Vi kommer att vara tvungna att spara under många kommande regeringsperioder. Vi behöver också besparingar redan år 2027. Därför är det viktigt att man vidtar nya stabiliseringsåtgärder redan i budgetmanglingen i september, säger Olli Rehn.

Artikeln är kompletterad med Juuso Vanhalas och Olli Rehns intervjusvar till Svenska Yle klockan 16.38.