BRYSSEL Ukraina och Moldavien tar ett viktigt steg mot EU-medlemskap i dag då man formellt öppnar de första kapitlen i anslutningsförfarhandlingarna med EU.
Beslutet markerar starten på en mer konkret fas i medlemskapsprocessen, där kandidatländerna steg för steg ska anpassa sig till EU:s regelverk. Även om det formella förhandlingsarbetet nu inleds återstår en lång och politiskt känslig väg innan medlemskap kan bli verklighet.
– För Ukraina är detta en existentiell fråga. Det handlar om landets framtida säkerhet, suveränitet och självständighet, säger EU-experten Svitlana Taran till Svenska Yle.
Taran är analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre i Bryssel med tidigare erfarenhet av Ukrainas europeiska integrationsprocess mot medlemskap i EU.
Öppnandet av det första förhandlingsklustret blev möjligt först efter att det långvariga motståndet från Ungern släppt. Ungern bromsade under tidigare premiärministern Viktor Orbán öppnandet av förhandlingarna bland annat med hänvisning till minoritetsfrågorna i landet.
En uppgörelse om rättigheter för den ungerska minoriteten i Ukraina blev avgörande för att låsa upp processen och göra det möjligt för samtliga medlemsländer att ta nästa steg mot att integrera Ukraina med EU.
Ungerns veto hade bromsat upp Ukrainas reformarbete, menar Taran. Vissa reformer drog ut på tiden och motivationen i landet sjönk när den politiska osäkerheten kring medlemskapsprocessen växte.
– Vi förväntar oss att öppnandet av klustren ska stärka EU:s politiska engagemang och visa att EU verkligen menar allvar med Ukrainas medlemskap, säger Taran.
Stärker Ukraina inför fredsförhandlingar
Ukrainas EU-ansökan, som lämnades in strax efter Rysslands fullskaliga invasion år 2022, är i praktiken tätt sammanflätad med landets säkerhetspolitiska situation.
I Kiev ses medlemskapet som en del av en bredare strategi för att säkra landets framtida oberoende och förankring i västliga strukturer.
Svitlana Taran betonar att en trovärdig anslutningsprocess också stärker Ukrainas position i framtida fredsförhandlingar.
– Ett starkare stöd och engagemang från EU hjälper Ukraina och stärker samtidigt EU:s position vid förhandlingsbordet. EU står inte bara vid sidan av en granne eller kandidat, utan vid sidan av en framtida medlem. Det är ett tydligt och kraftfullt budskap, säger Taran.
Samtidigt varnar Taran för att Ryssland inte kommer att ge upp sina ambitioner gentemot Ukraina.
– Om Ukraina lämnas utanför som kandidatland utan tydligt medlemskapsperspektiv skulle det skapa stor geopolitisk osäkerhet och uppmuntra Ryssland att undergräva Ukrainas demokratiska institutioner.
Jordbruket en stötesten
Ett framtida ukrainskt medlemskap skulle påverka unionens budget, jordbrukspolitik och beslutsprocesser betydligt samtidigt som Ukrainas marknad skulle öppnas för europeiska företag och investerare.
Ett ukrainskt medlemskap skulle bland annat öka EU:s sammanlagda åkerareal med ungefär en tredjedel och göra unionen till världens största spannmålsexportör.
Frågan om hur kostnader och vinster ska fördelas mellan nuvarande och framtida medlemsländer väntas bli en av de mest politiskt laddade delarna i förhandlingarna.
Preliminära prognoser pekar på att Ukraina skulle få mellan 136 och 186 miljarder euro i stöd inom ramen för EU:s sjuåriga budgetram.
Frågan om hur Ukrainas konkurrenskraftiga jorbrukssektor ska införlivas i EU:s befintliga ramverk väntas bli en betydande stötesten i förhandlingarna och kräva en grundläggande översyn av EU:s jordbrukspolitik.
Svitlana Taran sticker inte under stol med de politiskt känsliga frågorna men betonar att såväl EU som Ukraina har beredskap till kompromisser för att bana väg för landets EU-medlemskap.
Jordbruksfrågan har politiserats starkt, men Taran menar att båda parter är beredda till kompromisser där långa övergångsperioder kan bana väg för en smidig integrationsprocess.
– Övergångsperioder ger tid för anpassning för både Ukraina och EU, och sedan handlar det om att förlika olika känsliga intressen. Till exempel föreslår vissa ukrainska jordbruksorganisationer tioåriga övergångsperioder för vissa EU-regler.
Modeller för gradvis integration
Samtidigt förs diskussioner i Bryssel om att reformera utvidgningsprocessen för att göra den lättare för Ukraina och Moldavien och de övriga kandidatländerna, som fått vänta länge på framsteg.
Flera EU-ledare har föreslagit modeller för gradvis integration, där kandidatländer kopplas närmare EU:s marknader och institutioner redan innan fullt medlemskap är uppnått.
Förslaget, som Tyskland tagit initiativ till, har fått ett blandat mottagande i Ukraina.
Taran förklarar att konceptet först kommunicerades på ett missvisande sätt.
– Naturligtvis var Ukrainas president och experter inte nöjda med detta förslag. Men det visade sig efter förklaringar att de inte menade ett begränsat medlemskap. De ville bara påskynda Ukrainas anslutningsprocess, säger Taran.
Hon tror att EU kommer att presentera ett nytt koncept för gradvis integration under de kommande månaderna.
– Detta handlar i själva verket om gradvis integration: att Ukraina skulle integreras i EU:s strukturer, EU:s marknad och EU:s organisationer och fonder redan under förhandlingsprocessen, säger Svitlana Taran.
Källor med insyn uppger för Svenska Yle att det finns förutsättningar att öppna en stor del av förhandlingskapitlen med Ukraina ännu under pågende år.
Det garanterar inte ett snabbt EU-inträde, eftersom godkännandet av samtliga kapitel kräver enhällighet från medlemsländerna.