Stubb efter Gullrandasamtalen: Tror att Europa klarar sig ur pressen

Fem poänger efter Gullranda

Efter två dagar av utrikespolitiska diskussioner kommer här fem poänger:

Afrika kommer att påverka teknologins framtid

En av de mest omtalade gästerna i Gullranda var Kenyas president William Ruto. Ruto betonade bland annat att krigen i Ukraina och Iran har visat att stormakterna inte är så militärt överlägsna som man trodde.

Enligt Ruto har länder som tidigare har klassats som tredje världen nu fått ett nytt självförtroende när det gäller att påverka världens utveckling. Han talade om artificiell intelligens och teknologi som sektorer där Afrika inte kommer att nöja sig med åskådarplats.

– Afrika kommer inte att vänta på att någon annan skriver reglerna. Vi kommer att spela en roll när reglerna skrivs, sa Ruto.

Indien vill samarbeta med Europa

En av Alexander Stubbs återkommande poänger är att den globala södern kommer att avgöra den nya världsordningen. Det vill säga då stormakter som Kina och USA försöker utöka sitt inflytande så kan bland annat Indien och Afrika få en central roll för hur världens samarbete ser ut.

Öppna bildvisare

Den indiska kommentatorn Samir Saran lyfte fram att i Indien ser man Europa som pålitlig partner när det gäller kritisk teknologi.

– Vi köper inte amerikanskt. Vi köper franskt. Och vi köper tyskt. Vi köper från hela den europeiska kontinenten. Antingen tillverkar vi själva eller så köper vi av er. Vi litar inte på amerikanerna när det gäller vår mest kritiska avancerade utrustning, sa Saran.

Världen minskar beroendet av Hormuzsundet

Irankriget får omvärlden att försöka minska sitt beroende av Hormuzsundet, sa Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar.

Öppna bildvisare

– Precis som Ukrainakonflikten förändrade energimarknaden för Europa så kommer Irankonflikten antagligen att ändra energiflödet för Asien och antagligen för en stor del av världen, sa Jaishankar.

Också Förenade arabemiraten planerar att vara oberoende av sundet i slutet av 2027 när de exporterar olja och gas, berättade kansliminister Lana Nusseibeh.

– Sjuttio procent av vår olja når redan marknaden andra vägar. Och år 2027 kommer hundra procent att nå marknaden via rörledningar.

Europa behöver ett budskap för att det ska vara en poäng att diskutera med Ryssland

Ukrainas ställning i kriget har förbättrats klart de senaste månaderna. Nu talar bland annat president Alexander Stubb om att det börjar bli dags att öppna diskussioner med Ryssland.

Öppna bildvisare

Enligt Laura Solanko, expert vid Finlands Bank, vet vi vad Ryssland har för målsättningar. Men frågan är om vi vet vad vi själva har för mål om vi öppnar samtal med Ryssland.

– Då måste vi själva också veta vilket budskap vi vill komma med. Jag hoppas personligen att budskapet är att det är dags för Ryssland att sätta sig vid förhandlingsbordet och att det inte finns något mer att vinna. Att vårt stöd till Ukraina fortsätter och att vi har beredskap att skärpa sanktionerna om ni fortsätter kriget. Men det här saknas idag, sa Solanko.

Europas bolag har större självförtroende än tidigare

AI-företagaren Peter Sarlin sa att han har träffat europeiska affärsledare som nu verkar ha klart större självförtroende än förut.

Öppna bildvisare

President Alexander Stubb gladde sig åt Sarlins kommentar.

– Det är ett ovanligt budskap från en finländsk företagsledare. Här har självkritiken dominerat de senaste 25 åren, sa Stubb.

Stubbs tre gånger tre poänger avslutade Gullrandasamtalen

President Alexander Stubb avslutade Gullrandadiskussionerna med att lyfta fram tre poänger för var och en av de tre diskussionerna under fredagen. Här är några av poängerna:

– Pressen på Europa kommer utifrån, från bland annat USA och Ryssland. Men begränsningarna kommer från Europa. Nu är frågan om Europa kan dra nytta av pressen och tänka tillräckligt stort, sa Stubb.

Öppna bildvisare

Stubb kallade också EU:s utvidgning för det viktigaste europeiska instrumentet för samarbete.

– Vi minns fortfarande hur viktigt det var för oss och vår identitet år 1995.

”Dags att bygga förtroende med Ryssland”

Om Ryssland sa Stubb att det är dags att tänka på hur vi öppnar diskussionerna med Ryssland igen.

– För det kräver också att vi bygger förtroende. Och när vi gör det så måste vi vara iskalla och göra det i lugn och ro. Det finns ingen återvändo till det gamla. Men vårt budskap är att vi är en förutsägbar aktör.

Stubb sa också att Ukraina nu är i en starkare position än någonsin tidigare under kriget.

– Första året handlade om överlevnad. De följande åren om resiliens. Men nu handlar det helt enkelt om matematik. Ukraina är i en bättre militär och ekonomisk situation än tidigare.

Öppna bildvisare

Europeiska företag har självförtroende

Stubb noterade Peter Sarlins kommentar om att europeiska företagare nu har större självförtroende än på länge.

– Det är ett ovanligt budskap från en finländsk företagsledare. Här har självkritiken dominerat de senaste 25 åren, säger Stubb.

Stubb lyfte också fram att vi måste se på framtidens teknologier och berömde Finland för att vara på framkant när det gäller framför allt kvantteknologi.

– Jag är optimistisk både när det gäller Ukrainas möjligheter att klara sig och också över att Finland och Europa klarar av att ta mer ansvar.

Försvarsindustrin ger kanske inte tillväxt på lång sikt

Europa har börjat satsa betydligt mer på försvarsindustrin. Minna Kuusisto vid Danske bank säger att det kan skapa tillväxt på kort sikt.

– Men jag undrar om det leder till tillväxt på lång sikt. Vi gör många anskaffningar som vi hoppas att vi aldrig kommer att behöva, alltså vapen, ammunition och stridsflygplan, säger Kuusisto.

För att få mer långsiktig nytta måste man i så fall satsa på teknologi med dubbla användningsområden, alltså som kan användas både i det civila och av militären.

– Det kräver att vi satsar mer på innovationer också inom försvarsindustrin. Här ligger Europa långt efter. I USA går omkring hälften av statens satsningar på forskning och utveckling till försvarsindustrin. I europeiska länder handlar det oftast om några procent.

Peter Sarlin: Det tog årtionden för Silicon Valley att uppstå

Öppna bildvisare

Diskussionen fortsätter med fokus på ekonomi och teknologi.

Europa har mycket industri som nu är i omvälvning på grund av artificiell intelligens. Men den förändringen leds av amerikanska teknologijättar, säger Peter Sarlin, arbetslivsprofessor vid Aalto-universitetet och AI-företagaren.

– För att våra egna bolag ska vara konkurrenskraftiga i framtiden så måste vi göra våra egna modiga satsningar. Annars kommer vi aldrig att nå dit, säger Sarlin.

Han tror inte att det finns snabba lösningar.

– Det tog många årtionden för Silicon Valley att uppstå. För att kunna skapa någonting liknande måste vi så fröna nu.

”Vi vet vad Ryssland vill men vi saknar ett eget budskap”

De länder som stöder Ukraina behöver nu en gemensam vision, anser Laura Solanko vid Finlands Bank.

– Om vi en gång vet vad Ryssland vill uppnå, så borde vi reda ut vad vi själva vill. Vilket slags slut på kriget vill vi se och hur mycket är vi redo att satsa på det?

Nu talar man om att samtala med Ryssland igen.

– Då måste vi själva också veta vilket budskap vi vill komma med. Jag hoppas personligen att budskapet är att det är dags för Ryssland att sätta sig vid förhandlingsbordet och att det inte finns något mer att vinna. Att vårt stöd till Ukraina fortsätter och att vi har beredskap att skärpa sanktionerna om ni fortsätter kriget. Men det här saknas idag, säger Solanko.

”Tiden efter kriget kommer att bli svårare för oss”

Det minst troliga scenariot är att Ukrainakriget får en tydlig lösning eller fredsavtal, säger Hiski Haukkala, direktör vid Utrikespolitiska institutet.

– Förmodligen kommer kriget att ebba ut, medan många frågor förblir olösta. I så fall hamnar vi i ett skört läge med stora risker för Ukraina, för Rysslands övriga grannländer och för EU och Nato, säger Haukkala.

Han ser positivt på hur enigt EU har varit under kriget, men tror att det blir svårare att hålla samman efter kriget.

– Jag är rädd för att tiden efter kriget på många sätt blir svårare för oss.

”Ryssland har råd med kriget så länge som det finns politisk vilja”

Öppna bildvisare

Laura Solanko, senior rådgivare vid Finlands Bank, lyfter fram att den ryska ekonomin har varit allt svagare. Men om Ryssland har råd att fortsätta kriget handlar enligt henne om politisk vilja.

– Om man bestämmer att kriget är högsta prioritet så kan det finansieras. Men det innebär också att samhället hela tiden går allt mer mot en krigsekonomi, när resurser flyttas från civilsamhället till militära ändamål, säger Solanko.

Storleken på den ryska ekonomin är i klass med Italien, samtidigt som folkmängden är ungefär lika stor som Frankrikes och Tysklands befolkning tillsammans, berättar Solanko.

”Vi har ännu inte förstått att USA:s demokrati bryts ner”

Aura Salla (Saml), tidigare lobbare för Facebook, har tidigare lyft fram att myndigheterna måste göra sig oberoende av amerikanska system.

– Många tycker säkert att Salla är galen när jag säger att vi inte längre kan använda Microsoft i våra offentliga system. Men jag kommer att visa att jag är på rätt sida av historien. När Petteri Orpos alla system läggs ner inom loppet av en timme så är det få som längre drar på munnen, säger Salla.

Hon menar att så kan ske om Donald Trump lägger press på de amerikanska teknologibolagen. Hon säger att det inte heller nödvändigtvis blir bättre efter Trump.

– Är det ett scenario som kanska aldrig förverkligas? Ja. Men lönar det sig att vänta och se om det händer? Nej.

Öppna bildvisare

Ville Niinistö (Gröna) lyfter i sin tur fram att USA:s demokrati håller på att brytas ner. Han hänvisar till den amerikanska forskaren Fiona Hill som deltog i Gullrandadiskussionerna på torsdagen.

– USA har en president som inte följer landets lagar. Och ingen klarar av att utmana honom. Högsta domstolen är lamslagen och fylld av Trumps egna supportrar. Den federala migrationsmyndigheten ICE har maskerade män som griper folk utan att de får någon domstolsbehandling. De agerar utanför lagen och rättsstaten klarar inte av att hantera det, säger Niinistö.

Enligt Niinistö saknar USA samhörighet, samtidigt som de digitala plattformerna kan sprida vad som helst.

– Vi har bråttom att se till att desinformation inte vinner över traditionella medier här hos oss. Sanningens roll måste försvaras innan vi också går USA:s väg.

Merja Kyllönen (VF) påpekar i sin tur att omvälvningen inte bara gäller USA utan hela världen.

– Nu behöver vi fokusera på vår egen strategi och vår egen vision, säger Kyllönen.

Hur ska den uppstå, frågar moderator Olli Seuri.

– Den kan till exempel skapas här på Gullranda. Här finns en massa människor som har förmåga att fatta beslut. Vi är inte maktlösa, säger Kyllönen.

Vår reporter på plats sammanfattar torsdagens diskussioner

Under gårdagens Gullrandadiskussioner här i Nådendal låg fokuset främst på omvärlden och de geopolitiska förändringarna som sker där. Det diskuterades kring Afrikas ställning den nya världsordningen som håller på att uppstå i takt med att den gamla regelbaserade världsordningen håller på att falla sönder.  Vi fick också höra mera om hur Donald Trumps agerande fått effekter runt om i hela världen. I diskussioner nämndes det flera gånger hur viktigt det är att Europa nu tar ansvar för sin egen säkerhet då USA inte längre är den pålitliga partner som landet en gång var.  Ett exempel är handelsrelationer, bland annat mellan Europa och Indien. Indiens representant sa att Indien i dag föredrar att handla med europeiska länder eftersom USA anses vara så opålitligt.  Idag kommer fokuset att ligga på Finland och hur vi som ett litet land ska hitta vår plats i en tid där ny teknologi och geopolitiska spänningar stöper om det världspolitiska landskapet.  Dagens avslutes med en presskonferens med president Alexander Stubb.