Arbetsgivare ska betala lön när anställda inte kan utföra sitt arbete på grund av drönarhot, men det är ingen lagstadgad skyldighet. Arbetsmarknadsparterna har enats om spelregler efter drönarlarmet som drabbade 1,8 miljoner nylänningar den 15 maj.
Rekommendationerna gäller fall där beväpnade, obemannade luftfarkoster förirrar sig till Finland och myndigheterna utfärdar en varning.
– Det här är en rekommendation och inte en lagtolkning. Slutgiltig juridisk tolkning kan sökas via domstol, men det tar tid, säger kanslichef Timo Jaatinen vid Arbets- och näringsministeriet.
Myndigheternas anvisningar gäller alla arbetsplatser.
Enstaka, korta situationer
Rekommendationerna baserar sig på den aktuella hotbilden, det vill säga att beväpnade drönare sporadiskt förirrar sig till Finland på grund av att Ukraina försvarar sig mot Rysslands anfallskrig.
– Eftersom drönare vanligtvis flyger nattetid, kommer varningar troligen att utfärdas under natten och på morgonen kan situationen vara över. Det rör sig om enstaka, korta stunder, fortsätter Jaatinen.
Arbetsminister Matias Marttinen säger att arbetsplatserna behövde tydliga gemensamma spelregler för situationer där drönare flyger över Finland.
– Det är viktigt att det är kristallklart för alla hur man agerar.
Marttinen menar att drönarhot är sällsynta och att myndigheterna granskar de lönekostnader som följer av dem.
Han betonar vikten av att arbetstagaren ska få lön när drönarfaran är aktuell.
– Det kan inte vara så att man måste välja mellan löneutbetalning och att riskera den egna säkerheten.
När det gäller att skydda människors liv och hälsa finns det verksamheter som måste fungera även under kortvariga hot. Det gäller till exempel viss sjukvård och dygnet runt-vård av äldre.
Ilkka Oksala, ledare för Finlands Näringsliv EK, motiverar varför arbetsgivarna gick med lösningen.
– Drönarhot har kunnat avgränsas noggrant och tiden beräknas till cirka tre timmar. Nationell konsensus i en situation där det finns ett externt hot är dessutom viktigt.
Följderna av rekommendationerna förväntas vara små. Däremot kan långa rättsprocesser bli kostsamma.
– Om det kommer en drönare före sommaren och en annan i juletid, då lönar det sig inte att skapa tunga ersättningssystem, fortsätter Oksala.
Lärarfacket kritiskt
Utbildningssektorns fackorganisation OAJ är inte nöjd med resultatet. Enligt Katarina Murto räcker inte en rekommendation om löneutbetalning eftersom den inte binder arbetsgivarna till något.
”En arbetsgivare kan alltså betala lön eller låta bli att betala och då skulle förtroendemän behöva förhandla om saken enskilt”, säger ordförande Katarina Murto i ett pressmeddelande.
Enligt OAJ borde riktlinjerna ha varit tydligare med att lön ska betalas ut vid alla situationer när drönarhot gäller. OAJ är inte heller nöjd med skrivelsen om att distansarbete är ett sätt att organisera arbetet när myndigheterna utfärdar varningar om drönare.
”Lärare kan inte plötsligt jobba hemifrån. Om lärarna arbetar på distans måste barnen vara hemma med sina föräldrar. Man borde ha tänkt igenom detta från början.”