För fyra år sedan hade Ira Wichmann först ett missfall, sedan miste hon sin farmor – på en och samma vecka. Händelserna satte i gång en omvälvande process hos henne.
– Jag började fundera på vad jag gör här i världen. I femton år hade jag jobbat på olika uppstartsföretag för att hjälpa dem tjäna mer pengar. Det kändes inte längre tillräckligt motiverande, säger Wichmann, ursprungligen nationalekonom.
Efter de tragiska händelserna ville Wichmann bara åka till sin sommarstuga för att odla.
Krisen ledde till att hon tog studieledigt från jobbet och började studera vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten i Vik i Helsingfors.
Först var planen att börja jobba strategiskt inom jordbruket. Men ju mer Wichmann lärde sig, desto mer började hon tvivla på sitt val av väg.
Hon ville ändra på ett system, som enligt henne har stora strukturella problem när det kommer till hållbarhet och ekologiska frågor.
– Jag ville göra något som konkret förändrar världen, så jag bestämde mig för att börja odla grönsaker, säger Wichmann.
En jordbrukare utan egen gård
Jordbruksbranschen är i ett brytningsskede. Traditionellt har gårdarna gått i arv och det har varit en självklarhet att man som bonde äger sin gård. Så är det inte längre.
De nya generationerna vill nödvändigtvis inte ta över släktgården, medan många av dagens nya jordbrukare föredrar att låna eller hyra gården och åkrarna de odlar på.
Ira Wichmann bor i centrum av Helsingfors och odlar på ett markområde i Kyrkslätt. Hon är nöjd med lösningen.
– Jag behövde inte ta ett enormt lån och flytta hela familjen till landet.
När det blivit vanligare att folk utan tidigare erfarenhet vill bli bönder har man startat odlingsinkubatorer runtom i världen. Inkubatorerna har visat sig vara ett effektivt sätt att hjälpa folk utanför branschen att förverkliga sina drömmar om landsbygdsföretagande.
Det handlar om program som hjälper nya bönder att komma i gång med kommersiell odling genom att erbjuda bland annat nätverkningsmöjligheter och rådgivning. Det planeras en odlingsinkubator även i Finland i Päijänne-Tavastland.
Wichmann har besökt en agroekologisk odlingsinkubator i Baskien och har deltagit i planerandet av inkubatorn i Finland. Via detta uppdrag har hon träffat många människor i 35–40-årsåldern som vill bli jordbrukare, men inte har något intresse av det vanliga matsystemet.
– De vill jobba inom ett lokalt matsystem där man säljer direkt till konsumenter och restauranger. Jag tror att det finns en jättestor makt hos dem som vill ta över de gårdar som nu står tomma, säger Wichmann.
Låt alla blommor blomma
På Ira Wichmanns gård är det mångfalden som är den ledande principen, något som är typiskt för den nya vågen av jordbrukare.
Wichmann odlar över 250 olika grönsaker och blommor på en mycket liten yta, enbart 1,5 hektar.
Det skiljer sig från hur jordbruksproduktionen oftast sköts. Det vanliga är att stora gårdar specialiserar sig på en eller några få arter, som de sedan säljer till en leverantör. Därifrån går produkterna vidare till butiker.
– Jordbruket är den största orsaken till att mångfalden minskar, säger Wichmann.
I matbutikskedjornas butiker hittar man oftast endast en eller få sorter av samma grönsak. Det här tycker Wichmann är synd.
Om man handlar grönkål hos Wichmann kan man få en bukett med tolv olika sorter. Det här gör Wichmann inte enbart för att kunna erbjuda sina kunder ett brett urval, utan även av ideella skäl.
– Under de senaste hundra åren har vi tappat sjuttio procent av agrobiodiversiteten. Det är på grund av hur vårt matsystem är uppbyggt, säger hon.
Det är mer effektivt och ekonomiskt lönsamt att specialisera sig på en sort. Det mekaniserade jordbruket är designat enligt ett sådant system.
– Det är ett handarbete att odla många olika slag.
Wichmann vill hitta gamla, traditionella eller ovanliga arter att odla. Men det är inte de mest ekonomiskt lönsamma att odla, eftersom de ofta växer långsammare och blir mindre till storleken.
Elitism på tallriken?
Det är billigare för konsumenten att köpa icke-ekologiska grönsaker från en stor leverantör. Alla har inte råd att handla lokala varor av småproducenter.
Hur undviker man att närproducerad, ekologisk mat blir något som endast välbärgade kan konsumera? Ira Wichmann medger att det inte finns några enkla svar på frågan.
– Det är sinnessjukt att den ekologiska maten är dyrare än den icke-ekologiska. Och att bara odla ekologiskt hjälper inget om man inte förändrar systemet.
Ett av problemen, enligt Wichmann, är lobbningsmakterna för multinationella jordbruksföretag.
Ett annat är stödpengarna, som riktas till jordbruket och som baserar sig på odlingens storlek.
Hon konstaterar att vårt matsystem är ett resultat av politiska val.
– Det kunde till exempel finnas en skatt på oekologisk odling. Då skulle kemikaliskt odlad mat bli dyrare.
Wichmann experimenterar även med att producera egen ekologisk gödsel som hon producerar av bland annat alger och fisk.
– Det industriella odlingssystemet är helt beroende av bränsle och kväve.
Trots vissa restriktioner har det varit svårt för EU att hittills helt sluta importera gödsel från Ryssland.
Wichmann tipsar om att köpa varor direkt från producenten i stället för matbutiken. Hon har själv lyckats få ner sina utgifter genom att göra så.
Garanterad nattsömn
Ira Wichmann ångrar inte sitt yrkesbyte. Hon är nöjd, trots att det varit kämpigt och hennes personliga ekonomi försämrats betydligt.
Den största fördelen är välmåendet Wichmann fått som jordbrukare. Wichmann beskriver det som att hon tidigare var trött i hjärnan, men inte i kroppen, efter en åtta timmars dag på kontoret.
Nu kommer hon hem trött i kroppen, men pigg i hjärnan. Till exempel orkar hon umgås med sina tre barn på ett helt annat sätt.
Och så somnar hon direkt om kvällarna.
– Man är lyckligare när man lever ett liv som är mer i linje med ens värderingar.
Ira Wichmann är en av gästerna i Efter Nio. Du kan se hela avsnittet här nedan:
