Förra året var ett dystert rekordår vad gäller utmätningar i Finland. För första gången hade Utsökningsverket över 600 000 gäldenärer, alltså personer med skuld. Den här siffran ser ut att stiga i år, enligt Barbara Heinonen som är häradsfogde vid Utsökningsverket i västra Finland.
Heinonen har Åboland och Åbo som sitt arbetsfält och ser flera orsaker bakom den kraftiga ökningen.
– Den ökande siffran beror nog på att vi en lång tid levde i ett ränteläge med noll procent räntor. Man fick också betalningsfria månader. Men när det upphörde och det ekonomiska läget i samhället med arbetslöshet är som det är så ökar antalet utmätningar, säger Heinonen.
Effekterna syns med fördröjning
Barbara Heinonen påpekar att det alltid finns en eftersläpning innan ärenden når Utsökningsverket. Banker och kreditgivare måste först konstatera att lån inte sköts, sedan gå via domstol för att få en dom, och därefter kan de begära försäljning hos Utsökningsverket.
Förra året sålde Utsökningsverket rekordmånga 4 600 fastigheter och aktielägenheter i hela landet, en ökning med 16 procent.
Olika vägar till utsökning
Processen skiljer sig åt beroende på om det handlar om offentliga eller privata skulder. Offentligrättsliga avgifter som skatter, böter och dagvårdsavgifter kan skickas direkt för indrivning. Privatpersoner och banker måste däremot först gå via domstol och få en dom.
När ett ärende hamnar hos Utsökningsverket börjar det med en betalningsuppmaning. Därefter kontrolleras register för inkomster och egendom. Det vanligaste är löneutmätning eller pensionsutmätning – över 50 procent av det som utmäts kommer från periodiska inkomster.
Uppmuntrar till egen försäljning
När det gäller fastigheter uppmuntrar Utsökningsverket numera gäldenärer att själva sälja sin egendom via fastighetsförmedlare för att få ett bättre pris. Detta är också praktiskt nödvändigt eftersom verkets försäljningstider är långa.
Heinonen förklarar att de arbetar med minimipris men får inte gå under gängse pris på orten. Men många gäldenärer har köpt sina fastigheter mycket dyrare och blir kvar med skuld trots att egendomen realiserats.
Glädjande statistik
Trots rekordmånga ärenden finns det ljuspunkter. Hela 38 procent av gäldenärerna blev skuldfria förra året. Medelskulden ligger på cirka 28 000 euro, och 35 procent har en skuld på under 1 000 euro. Endast 15 procent har mer än 50 000 euro i skuld.
– Man ska inte sticka huvud i busken om man får skulder hos oss, så det är heller ingenting att skämmas för eftersom det går att reda upp. Och det händer allt möjligt i livet. Man kan bli arbetslös, skilsmässa, sjukdom och företagsverksamhet som plötsligt inte fungerar. Så vem som helst av oss kan råka i skuld, betonar Barbara Heinonen.
Förbättringar för gäldenärer
Lagstiftningen har utvecklats för att förbättra gäldenärernas situation. Numera får man automatiskt tre månaders betalningsfrihet per år vid löneutmätning, och det finns möjlighet att ansöka om ytterligare frimånader.
En viktig förändring är att skulder inte längre är eviga utan maximalt 15–20 år. De offentligrättsliga skulderna preskriberas efter 3–5 år.
Om gäldenären konstateras medellös, alltså saknar både egendom och inkomster över det skyddade beloppet på cirka 950 euro, skickas ärendet tillbaka till borgenären.
Varning till unga
Barbara Heinonen lyfter särskilt fram problematiken med snabblån och vikten av att upplysa unga. En anteckning i kreditregistret försvårar studielån, försäkringar och telefonanslutningar.
– Det är därför vi hade ungdomarna i fokus i fjol. Vi informerade dem om kreditgivning, säger hon.
Lagstiftningen har utvecklats med bland annat ett positivt kreditregister och regler mot nattliga snabblån.