Om USA och Iran faktiskt sluter ett fredsavtal är det goda nyheter för världsekonomin. Jan von Gerich, som är chefsanalytiker på Nordea, säger att det hjälper världsekonomin på tre sätt.
För det första sjunker energipriserna vilket hjälper konsumtionen. För det andra minskar det trycket på Europeiska centralbanken att höja räntan, vilket är bra för låntagare. För det tredje borde det öka förtroendet på marknaderna, och det leder vanligtvis till större investeringar bland företag och större konsumtion bland konsumenter.
Freden kan ge Finland bättre tillväxt
Det aviserade fredsavtalet mellan USA och Iran har redan lett till positiva reaktioner på marknaderna. Oljepriset har sjunkit under 83 dollar per fat trots att Hormuzsundet fortfarande är stängt.
Juuso Vanhala, som är prognoschef på Finlands Bank, säger att den första effekten för konsumenter i Finland är att bränslepriserna sjunker.
Juuso Vanhala bedömer att oljebristen kan lätta redan innan oljeleveranserna från Hormuzsundet kommer igång.
– Länder som har stora oljelager kanske vågar börja använda mera av den oljan nu.
Samtidigt vet vi att många olje- och gasanläggningar har fått skador under kriget men det är oklart hur stora skadorna är.
– Vi vet inte hur mycket olja som i verkligheten kommer att transporteras genom Hormuzsundet. Om skadorna är stora kan det ta lång tid innan regionen kan exportera större mängder olja, säger Juuso Vanhala.
Om det tar lång tid kommer det också att dröja längre innan bränslepriserna sjunker.
Finlands ekonomi har varit ganska stark i början av året. Om fredsförhandlingarna lyckas bedömer Juuso Vanhala att det hjälper Finland att nå en bättre tillväxt. Enligt Finlands Banks senaste prognos kan den väntade tillväxten i år i bästa fall öka från 0,7 procent till 1,0 procent.
En sådan tillväxt skulle sannolikt minska arbetslösheten i Finland på längre sikt.
Matbristen blir långvarig – växtsäsongen redan igång
Också livsmedelsproduktion har lidit av kriget i Iran, och de effekterna kan bli mera långvariga.
Max Schulman är spannmålsombudsman på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Han säger att bristen på flytande naturgas (LNG) har lett till att odlare världen över lider brist på gödsel, och den gödsel som finns är dyr.
Det är ännu oklart hur mycket gas länderna kring Hormuzsundet kan leverera efter kriget. Produktionsanläggningarna har till stora delar varit stängda i månader, och det är svårt att få uppgifter om hur mycket de har vågat producera och lagra under den tiden.
Nu måste fabrikerna och logistiken sättas igång. Minorna måste rensas från Hormuzsundet innan det blir säkert att trafikera där.
Efter det kommer det att dröja innan de långsamma fraktfartygen hinner transportera sin olja och gas till hamnar runt om i världen.
På norra halvklotet är växtsäsongen redan igång. Där kommer skördarna sannolikt att vara mindre än tidigare eftersom bönderna har sått mindre än vanligt när gödseln har varit dyr.
På södra halvklotet kommer växtsäsongen snart att börja, och bönderna har redan gjort upp sina odlingsplaner. Där har vissa områden inte haft tillgång till handelsgödsel alls. Det kan komma att påverka den globala försörjningen när det gäller de stora spannmålen.
– Det blir nog en svacka i produktionen, men det är svårt att säga hur stor den blir och hur mycket den kommer att påverka konsumenterna i Finland, säger Max Schulman.