Finlands ekonomi återhämtar sig långsamt, uppger Finansministeriet i en ny prognos. Men läget ser fortfarande risigt ut. Underskottet förblir stort, och skuldkvoten väntas stiga till över 90 procent av bnp i år.
Den ekonomiska tillväxten har varit starkare än väntat under början av året, men en del av tillväxten beror på tillfälligheter.
Det här försvagar ekonomin
Det är särskilt konflikten i Mellanöstern som har en negativ effekt på ekonomin.
Det stängda Hormuzsundet har fått oljepriset att stiga kraftigt, och också de höga energipriserna tynger ekonomin.
Samtidigt har räntorna stigit och arbetslösheten är hög. Den väntas ligga på över 10 procent under år 2026.
Om konflikten i Mellanöstern fortsätter och om arbetslösheten hålls på fortsatt hög nivå kan Finlands ekonomi försämras ytterligare.
Det här stärker ekonomin
Finland kan ändå glädjas över en stark export trots osäkerheter i världen.
Samtidigt görs det stora investeringar i försvar, energiomställning och datacenter som sätter fart på ekonomin.
Men anskaffningen av jaktplan och andra investeringar ökar importen snabbare än exporten.
Också lönehöjningar och skattesänkningar förbättrar köpkraften, även om finländarna sparar mycket på grund av det osäkra världsläget.
Finansministeriets prognos gjordes innan måndagens nyhet om att USA och Iran har enats om ett fredsavtal. Om det blir varaktig fred i regionen kommer det ha en positiv effekt på ekonomin.
Oklart hur mycket nästa regering måste spara
Riksdagens finanspolitiska arbetsgrupp, den så kallade skuldbromsgruppen, har kommit överens om att nästa regering måste anpassa ekonomin med mellan 8 och 11 miljarder euro.
De siffrorna kommer från Finansministeriet, som baserar sina siffror bland annat på sina egna prognoser.
Riksdagsvalet är om ett knappt år, men ministeriets överdirektör Mikko Spolander vill inte ge några exaktare siffror om hur stort anpassningsbehovet är.
– Tyvärr kan jag inte göra det. Vi har inte gjort nya kalkyler, så samma siffror gäller ännu. Den parlamentariska gruppen ska nog få sina uppdaterade siffror av oss när de behöver dem, det vill säga mot slutet av året.