I säsongens näst sista avsnitt av NHL-podden är det Carolina och Sebastian Aho Mattias och Anders fokuserar på. Lyssnarnas formidabla frågor och synpunkter är snackets röda tråd.
Några dagar efter att Carolina Hurricanes vann organisationens andra Stanley Cup känns det som utspelade sig efter att allt var klart fortfarande lika häpnadsväckande som när händelserna var färskvara.
Första bilderna från avbytarbåset efter slutsignalen i sjätte finalen visade Sebastian Aho och Rod Brind’Amour krama om varandra.
Lagets förstacenter och överlägset mest produktiva spelare i snart ett årtionde och coachen som lett Hurricanes sedan 2018 delade en stund av ömsesidig uppskattning.
När man senare såg sekvensen från början, visade sig verkligheten: Aho steg upp, vände sig mot Brind’Amour och närmast kastade sig över honom. Coachen ser vid närmare granskning nästan lite överrumplad ut, svarar nog på kramen, men vrider sig ganska snabbt ut ur den.
En bild berättar mer än tusen ord: Sebastian Aho är och har varit hundraprocentigt lojal mot sin coach sedan dag ett och aldrig släppt ett kritikens ord ur sin mun. Inte ens när det funnits goda orsaker. Det här var exempelvis första slutspelet som spelboken innehöll variationer på forecheckandet och anfallandet.
Brind’Amour i sin tur har egentligen aldrig sagt någonting som skulle signalera att Aho inte bara är en spelare i ledet bakom coachens två storfavoriter: Jordan Staal och Jordan Martinook.
Inte minsta lilla beröm
Aldrig har skillnaden i respekt för varandra mellan dessa två nyckelaktörer i Carolina blivit lika uppenbar som efter den avgörande finalen.
Det blev tydligt då Brind’Amour satte sig framför mikrofonen och medierna när en liten stund gått sedan ceremonierna på isen. Carolinas huvudcoach från och med 2018 verkade mycket medveten om vilka budskap han ville sända.
Högst uppe på hans agenda var det hur glad han var för hela laget, varje kille, eftersom han av egen erfarenhet visste hur fantastiskt det är för en spelare att vinna Stanley Cup. Bra sagt och man såg att det kom från hjärtat.
Sedan blev det dags för Brind’Amour att hylla lagets kapten Jordan Staal – länge och mångordigt. Också det helt på sin plats, Staal var en värdig Conn Smythe-vinnare och har gjort sitt jobb på ett ypperligt sätt under hela den tiden som Brind’Amour tränat laget.
Till näst stod en annan kanadensisk trotjänare, Jordan Martinook, i tur att få mängder med beröm. Det har coachen varit konsekvent med: Staal och Martinook är hjärtat och ryggraden i Canes.
Så småningom fick Brind’Amour en fråga om Aho, självmant tog han inte upp den strax 29-årige centern som avslutade sin tionde säsong i Carolina.
”Han har suttit där bredvid Staal i omklädningsrummet och lärt sig”. Det var allt Brind’Amour hade att säga om Aho, innan han övergick till att tala om Martinook. En kort mening, som gav bilden av Aho som en grön spelare på väg att utvecklas.
Efter tio säsonger. Tio säsonger under vilka han stigit till den nästbästa poängplockaren i grundserien i Hurricanes historia. Differensen till alla tiders etta, Eric Staal, är nu 64 poäng. På 143 färre spelade matcher – Aho sveper förbi Eric Staal redan nästa säsong.
I playoffpoäng är finländaren redan sedan länge överlägsen etta i organisationen.
Huvudtränarens ord om lagets bästa spelare under snart ett årtionde var någonting helt utan like i NHL:s historia.
Överlägsen etta
Har lyft fram dem många tidigare – men här kommer de igen: Ahos siffror i jämförelse med hans lagkompisar. One more time for the road.
Statistikkällor är NHL.com, Quanthockey och Natural Stat Trick.
I NHL:s grundserie har Sebastian Aho spelat 756 matcher, gjort 310 mål och passat till 401 strutar, alltså producerat 711 poäng. Hans +/- visar på 132 och Aho har skjutit 68 game winning goals.
Jordan Staal och Jaccob Slavin har spelat fler grundseriematcher, i alla övriga kategorier är Aho totalt överlägsen etta bland de nyblivna mästarna.
Poäng- och måltvåan totalt i den aktuella truppen är Jordan Staal. Kaptenen har i 972 grundseriematcher noterats för 198+301=499. Staal är 14 mål på plus och har satt in 33 matchvinnande strutar. Jämför, jämför, jämför.
Jordan Martinook, som Brind’Amour aldrig undgår att hylla, har följande siffror: 550 matcher, 81+16=197, +25, 19 matchvinnare.
Över till slutspelsstatistiken.
Aho har spelat 108 playoffmatcher i Carolina, skjutit 39 mål, passat till 58 och landar alltså på 97 poäng. Han är 28 mål på plussidan och har gjort 9 matchvinnande mål.
Tvåa är Andrej Svetjnikov med sifferraden: 85, 29+30=59, +12, 2.
Jordan Staals playoffstatistik i Canes: 108, 23+26=49, +22, 5 segermål.
För Jordan Martinook ser slutspelsstatistiken ut så här: 95, 10+28=38, +6, 3 matchavgörande mål.
Aho är närmast förkrossande överlägsen etta inom alla kategorier. Och tränaren talar om honom som om han var en lärjunge.
Sådant bara händer inte. Unheard of.
Ofattbart och oacceptabelt
Om Aho varit nordamerikansk förstacenter med motsvarande statistisk dominans hade en tränares hyllningar i triumfens stund aldrig tagit slut.
Inte fast poängskörden i det aktuella slutspelet skulle vara lite blygsammare än vanligt (12 poäng var för övrigt samma poängmängd som Staal noterades för).
Stjärnspelarens betydelse för att organisationen kommit dit den nu är hade serverats i långa utläggningar med darrande röst och fuktiga ögon.
All kritik mot poängmängden hade snästs bort med fakta om det kompromisslösa tvåvägsspelet, dödandet av utvisningar, de största minuterna av alla forwardar och en understrykning av det formidabla segermålet i match fem.
Och så hade knockouten mot kritiken levererats med ett faktum som ingen tycks notera: i finalserien mot Vegas var Carolinas målskillnad med Aho på isen 10–3. Alltså: 76,92 procent av målen gjordes i Vegas bur. Bara Nikolaj Ehlers hade bättre målskillnad: 13–3, 81,25 %.
Berömmen skulle ha kulminerat med ett konstaterande om att Carolina aldrig skulle vara där laget är i dag utan Sebastian Aho.
Att Brind’Amour inte höjde Sebastian Aho till skyarna när Canes äntligen fick allt att stämma är både totalt ofattbart och stinkande oacceptabelt. Lika uselt som att lagets bästa spelare i säsong efter säsong inte är kapten – oberoende av hur väl Jordan Staal skött sitt jobb.
En sista jämförelse. Som spelare i Carolina gjorde toppforwarden Brind’Amour 18+20 i 72 playoffmatcher, blev sex mål på minus och sköt tre segermål färre än Aho. I sina 694 grundseriematcher noterades Rod The Bod för 174+299=473, +14, 29.
Kanske det är där skon klämmer?
Den tanken slog mig när jag såg hur gärna coachen poserade framför kamerorna i omklädningsrummets segerrus med bar överkropp och Stanley Cup-pokalen i sin famn.
Tack för att du läste – ha en skön midsommer!
Anders är Yle Sportens NHL-skribent och -poddare som minns när Matti Hagman skrev på för Boston.