Pemars gamla sanatorium från 1933 kommer att få nytt liv.
Byggnaden som Alvar och Aino Aalto ritade ska bli hotell och en mötesplats för internationella konferenser där man kombinerar välmående och design.
Enligt stiftelsen för Pemar sanatorium ska verksamheten också i fortsättningen respektera paret Aaltos ursprungliga tanke om att arkitektur och natur är viktigt för människans välmående.
Stiftelsens styrelseordförande, Mirkku Kullberg, har flera gånger fått frågan om vad paret Aalto skulle anse om att man nu bygger om delar av sanatoriet.
– Jag tror att det viktigaste för paret Aalto är att vi inte stagnerar och står stilla, utan att vi gör något nyttigt av de här byggnaderna så att de kan vara i aktiv användning på nytt, säger Kullberg.
Sanatoriet kommer att genomgå en ordentlig förvandling. Gamla patientrum ska bli hotellrum och den gamla operationsavdelningen ska bli konferens- och evenemangslokaler med egen ingång.
Också de kända balkongerna öppnas upp igen, och ett nytt spa byggs i nedre våningen med utgång till den omgivande skogen.
Sanatoriet i Pemar stod färdigt 1933 och användes för personer som insjuknat i tuberkulos.
Senare fungerade byggnaden som ett vanligt sjukhus. De senaste åren har sanatoriet stått tomt men har tagit emot turister.
Sanatoriet är skyddat och ses som en av funktionalismens pärlor.
Pemar sanatorium kan snart också komma att ses som ett världsarv.
Sanatoriet ingår i en grupp Aalto-byggnader som har nominerats till UNESCO:s världsarvslista. Besked väntas i slutet av juli 2026.
Projektet att förvandla sanatoriet till hotell leds av stiftelsen för Pemars sanatorium.
Den norska arkitektbyrån Snøhetta har gjort planen tillsammans med den inhemska arkitektbyrån ALA Arkkitehdit och Arkkitehdit Mustonen. Snøhetta har bland annat ritat nationaloperan i Oslo, ALA Arkkitehdit har ritat biblioteket Ode i Helsingfors och Arkkitehdit Mustonen har specialiserat sig på Aaltobyggnader.
Evergreen Capital hjälper till med hotellverksamheten.
Förståelse och respekt
Arkitekt Kjetil Trædal Thorsen från Snøhetta säger att första tanken på att ta sig an ett av Alvar och Aino Aaltos mästerverk var skrämmande, men då han låtit tanken gro kom han fram till att det nog ska gå att förnya huset med respekt för paret Aaltos arkitektur.
– Man måste gå försiktigt till väga och se vad det här huset vill berätta och sedan reagera på den berättelsen istället för att skapa en egen berättelse, förklarar Thorsen.
– Det här är inte en plats där jag som arkitekt blomstrar via mitt ego, det här är en plats där anpassning och djup förståelse av det befintliga är avgörande. Man ska vara försiktig och respektfull.
Artikeln har 23.6.2026 klockan 16.56 uppdaterats med kommentarer och med videor.