För femton år sedan började tre Vasaföretag samarbeta för att utveckla och förbättra den så kallade axelgeneratorn som kan minska sjöfartens klimatavtryck avsevärt.
I dag har de en tydlig roll i den gröna omställningen av sjöfarten och deras produkter är mera än eftertraktade hos de stora skeppsvarven i Kina, Japan och Sydkorea.
Den internationella sjöfartsorganisationen IMO har gått ut med årtalet 2050 för att nollställa koldioxidutsläppen. Ett ambitiöst mål som bara kan nås genom att man ser över hela fartygets energiförbrukning. Det är här axelgeneratorn kommer in.
Generatorn kan minska fartygens interna elförbrukning med upp till fem procent och på så vis utsläppen med upp till tio procent.
Axelgeneratorns funktion
Principen är egentligen ganska enkel. Olli-Pekka Aalto, kommersiell chef på Vasaföretaget WE Tech Solutions som säljer axelgeneratorer, förklarar:
– Axelgeneratorn installeras på axeln mellan motorn och propellern. Därifrån genereras sedan el för fartygets behov. Vilket i sin tur minskar utsläppen och bränsleförbrukningen, eftersom huvudmotorn fungerar med en bättre verkningsgrad jämfört med en eventuell hjälpmotor.
Generatorn fungerar i princip på samma sätt som generatorn i ett vindkraftverk. Med den skillnad att det inte är vinden som sätter igång axelns rotation utan skeppets huvudmotor. Det är således överloppsenergin som uppstår i överföringen av kraften från motorn till propellern som fångas upp vid rotationsaxeln.
Energitillgången kan vara ganska ojämn beroende på skeppets framfart och väderförhållandena. Men den kan vara ganska stor.
– Det beror helt på fartygets storlek, vanligen från 500 kilowatt, ända upp till 5 megawatt. Störst är den i praktiken i stora containerfartyg. Så fartygstypen påverkar hur stor generator som behövs, och naturligtvis också vilket elbehov fartyget har och vad generatorn ska användas till, förklarar Aalto.
– Med en axelgenerator kan man minska utsläppen samt förbrukningen med ungefär tio procent, beroende naturligtvis igen på fartygstyp och dess storleksklass. Det grundar sig på att man inte behöver använda separata hjälpmotorer och deras förbrukade energi, i praktiken bränsle, kan sparas.
Elkonverteringen ombord
Axelgeneratorn behöver sedan ett gränssnitt, en komponent där emellan, som omvandlar elen till lämplig form för fartygets elsystem. Då kan den energi som axelgeneratorn producerar användas direkt på fartyget.
Här kommer ett annat Vasaföretag in i bilden och det är Danfoss, en global koncern med huvudsäte i Danmark som en gång i tiden köpte upp Vasabolaget Vacon som utvecklade frekvensomvandlare och annan teknik som behövs för elkonverteringen.
Martti Alatalo, global utvecklingschef för marin och offshore, har varit med från början för att hjälpa till i optimeringen av kraftöverföringen från axelgeneratorn till skeppens olika elektriska system.
– Användningen av axelgeneratorer inom sjöfarten har ökat markant och kommer att öka framöver, berättar han. Vi kan tala om en boom och en all time high för tekniken.
– Vi talar om en siffra så stor som 30 000 fartyg som antingen borde få en axelgenerator som eftermontering, så kallad retro fit, eller som får den som en del av nybyggnationen.
Men det finns fler komponenter som behövs för att axelgeneratorn ska fungera i ett skepp. Här kommer det tredje Vasaföretaget med in i bilden. Jouni Rintamäki är försäljningschef på VEO och förklarar deras roll i produktionskedjan.
– VEO bygger ett skal för axelgeneratorapplikationer, den så kallade elektrifieringsmekaniken, alltså dessa frekvensomvandlarkomponenter som utnyttjas i effektkonverteringen till el. Till den mellanliggande strukturen behövs en kapslingsstruktur, där effektelektroniken installeras och olika anslutningar och styrningar utnyttjas.
– Vi får liksom anvisningar, en ram för denna helhet från WE Tech och sedan utnyttjas Veos eget kompetensområde för att göra den mekaniska monteringen och integrationen för de nödvändiga enheterna. Där ingår till exempel Veos kapslingar, där vi i praktiken använder Danfoss effektmoduler, som vi kapslar in och levererar sedan till slutkunden.
Huvudmarknaden finns i Asien
Idag finns huvudmarknaden för axelgeneratorer i Asien. I Kina, Sydkorea och Japan byggs idag cirka 80 procent av fartygen som stävar över de sju haven. We Tech Solutions öppnade därför kontor i Shanghai (Kina) och Kobe (Japan) 2025. Omsättningen där har ökat i snabb takt och kontoret i Shanghai sysselsätter redan 14 personer.
– De stora marknaderna kräver att lokal verksamhet måste garanteras där, så att vi kan diskutera till exempel med varven på det lokala språket. Då brukar saker gå lättare och man behöver inte flyga människor från Finland till andra sidan jordklotet.
– Konkurrensen är hård idag och i Asien konkurrerar de lokala konkurrenterna naturligtvis hårt om vår marknad också. Men vi har ändå varit pionjärer i att göra dessa axelgeneratorsystem och levererar dem redan i 16 års tid. Vi har därför i viss mån ett teknologiskt försprång gentemot våra konkurrenter där.
Rekrytering – en utmaning i Vasa
Men tillbaka till hemmaplan. Alla tre företag i Vasa växer och vill växa också i fortsättningen, tillsammans och var för sig. Men går det att rekrytera lämplig arbetskraft i lilla Vasa?
– Lite beroende på bransch så finns det problem att få arbetare, säger Olli Pekka Aalto. Visst utexamineras det kontinuerligt ny möjlig arbetskraft och för närvarande hittar man fortfarande lämpliga arbetare på marknaden. Men det har varit en het potatis här i Vasaområdet redan länge, alltså att arbetskraftstillgången för vissa branscher är ganska utmanande. Det finns en stor efterfrågan, och konkurrensen mellan lokala företag är i viss mån hård.
– Delvis ja, delvis nej, inflikar Jouni Rintamäki och nämner rekrytering utomlands som en möjlighet som utnyttjas flitigt redan nu. Men där kan Vasas litenhet ställa till med problem.
Jag tror att människorna som kommer från stora städer och större länder med större befolkning tycker att Vasa är lite bonnig, eftersom det är ett ganska kompakt område.
Vi har här ett extremt kompakt centrumområde, så ur det perspektivet är verksamheten koncentrerad till en ganska liten plats. Och det kan vara överraskande.
– Ja, jag har ibland använt påståendet att om man jämför Finland med till exempel Shanghai, så får hela Finlands befolkning plats i en del av staden, tillägger Olli Pekka med ett litet skratt.
– Vi är ganska små här. Men jag tror vi har en ganska stark grannsämja. Och det är också drivkraften här, att människor gillar att vara här. Det är ganska lugnt, trevligt, nära naturen. Det är också något jag skulle marknadsföra om jag ville att fler människor kommer till och arbetar i Vasa.
