Flera politiker har reagerat starkt på att Helsingfors hovrätt gav en friande dom i ett mycket uppmärksammat fall där tre män åtalades för att ha våldtagit en 17-årig flicka i närheten av Malms sjukhus i Helsingfors.
Domstolen friade männen eftersom den ansåg att det fanns samtycke.
Riksdagsledamoten Mari Holopainen (Gröna) har lämnat in en skriftlig fråga till justitieminister Leena Meri (Sannf) där hon kräver att sexualbrottslagstiftningen ska ses över.
– Enligt min bedömning finns det en allvarlig risk att lagstiftningen har brister, säger Holopainen.
I den skriftliga frågan vill Holopainen att Justitieministeriet utreder om samtyckeslagen tillräckligt skyddar minderåriga som är starkt påverkade eller i särskilt utsatt position.
Hon vill också att ministeriet bedömer hur förmågan att samtycka till sexuella handlingar har definierats i lagen när en minderårig är kraftigt berusad.
Dessutom vill hon veta hur ministeriet bedömer om den nuvarande lagen fungerar och om den behöver ändras.
I samband med den nya sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft år 2023 skärptes reglerna för sexualbrott mot barn under 16.
Brotten klassificerades som allvarligare än tidigare och straffen höjdes. Men en oro är om det finns brister i lagstiftningen när det gäller skyddet för 16–17-åringar, står det i den skriftliga frågan.
Granskar lagen, inte domen
Det som Mari Holopainen i synnerhet vill få svar på är om lagstiftningen på ett tillräckligt sätt tar hänsyn till offrets sårbarhet och kontexten där samtycket ges.
– Tar lagen hänsyn till sammanhanget? Är det tydligt vilka sårbarhetsfaktorer som ska vägas in? Det här är viktigt att utreda, säger Holopainen.
Hon är samtidigt tydlig med att hon inte kritiserar domstolens avgörande i Malmfallet.
– Som riksdagsledamot är det min uppgift att granska hur lagstiftningen fungerar, inte att ifrågasätta domstolens avgörande.
Justitieministeriet ska utreda sexualbrottslagstiftningen och lämna en rapport till riksdagens lagutskott senast i slutet av år 2027. Lagstiftning brukar utvärderas 3–5 år efter ikraftträdandet, skriver justitieminister Meri i ett mejl till Svenska Yle.
”Tre män mot en ensam flicka”
Forskaren Otava Piha har föreslagit att samtyckeslagen kunde innehålla tydliga sårbarhetsfaktorer. Om tillräckligt många av dem uppfylls skulle det vara våldtäkt oavsett om det fanns samtycke.
Hennes föreslagna faktorer delas in i personrelaterade och situationsrelaterade. De personrelaterade faktorerna kan till exempel handla om ålder under 25 år, berusning eller maktskillnad mellan parterna.
Situationsrelaterade faktorer kan vara att samlaget sker utomhus, att parterna är okända för varandra eller gruppsex.
I Malmfallet fanns enligt Piha flera sådana faktorer.
– Situationen utspelade sig utomhus nattetid, då också trötthet spelar in. Sedan var det tre män mot en ensam flicka och de var okända för varandra, säger Piha.
Män och kvinnor har olika syn på samtycke
Otava Piha är kritisk till att både tingsrätten och hovrätten utgick från att samtycke är något som ges en gång i början och sedan gäller tills det återkallas.
Händelsekedjan i Malm avbröts flera gånger, men domstolarna bedömde inte om nytt samtycke krävdes efter varje avbrott. Det är ett problem, säger Piha.
– Man borde mer noggrant ha granskat hur situationen utvecklades och avgjort hur länge de åtalade kunde lita på det ursprungliga samtycket.
Enligt forskning skiljer sig också mäns och kvinnors uppfattning om samtycke till sex.
– Kvinnor förstår typiskt samtycke till sex som en process där man förhandlar hela tiden. Mäns uppfattning är mer kopplad till ett ögonblick. Den andra säger ja, då är det klart, säger Piha.
Inte säker på att lagen ännu behöver ändras
Estland har nyligen antagit en samtyckeslag där det uttryckligen står att samtycket måste finnas under hela händelseförloppet.
Enligt forskaren Otava Piha kunde det också vara bra att ha ett förtydligande om det här i finländsk lagstiftning.
Samtidigt är hon inte säker på att den några år gamla lagen ska ändras ännu.
– Vi borde testa den nya lagen modigare först, och försöka använda den mer fullständigt.
Hon varnar också för att ändra lagen för ofta och reaktivt.
– Varje gång lagen ändras blir det utmanande att tillämpa den, eftersom det tillkommer extra komplikationer kring vilken lag som gällde när gärningen begicks.
– Det skapar osäkerhet och oförutsägbarhet för medborgarna.
Även om hovrätten och tingsrätten har förkastat åtalen betyder det inte på något sätt att målsägande bär skuld eller ansvar.
– Hon har rätt till samhällets stöd, helt oberoende av den straffrättsliga utgången, säger Piha.