Läkare och vårdpersonal har begränsade möjligheter att skydda unga som får psykiatrisk vård från destruktivt innehåll på sociala medier.
Yle rapporterade tidigare i veckan om 18-åriga Lilly, som lades in på psykiatrisk vård efter flera självmordsförsök.
Hennes skärmtid kunde vara upp till elva timmar per dag. Hon nämnde Darktok, ett begrepp för videoklipp och innehåll som glorifierar och romantiserar död och självmord. Innehållet drev henne till att försöka ta sitt liv.
Från avdelningen fortsatte hon att lägga upp klipp på sociala medier.
Mobilen nämns inte i lagen
Olika regler gäller för patienter som vårdas inom öppen vård och inom sluten vård.
För patienter inom tvångsvård kan kontakter utanför sjukhuset begränsas om de skadar vården, rehabiliteringen eller säkerheten. De kan också begränsas om det är nödvändigt för att skydda en annan persons privatliv.
Den ansvariga läkaren fattar ett skriftligt beslut. Innan beslutet fattas ska patienten höras.
Lagen skrevs i början av 1990-talet, innan sociala medier gjorde intåg. Därför nämns de inte i lagtexten.
– Lagen känner inte igen den moderna tekniken. Det är en utmaning, säger Elina Erkkilä, regionförvaltningsöverläkare på Tillstånds- och tillsynsverket.
Inom öppen vård är läkarnas händer bundna. Där kan inte hälsovårdspersonal ta mobilen även om användningen är destruktiv.
– Vid frivillig vård krävs patientens samtycke och det blir problematiskt eftersom personen kan ändra sig. När det gäller minderåriga behövs det också samtycke från föräldrar eller vårdnadshavare, säger Anu Raevuori, professor i ungdomspsykiatri och avdelningsöverläkare.
– Finland är på efterkälken internationellt sett när det kommer till att begränsa användningen av smartmobilen. Här lägger man istället stor vikt vid individernas självbestämmanderätt, även när de är minderåriga, fortsätter hon.
”Saboterar vården”
Anu Raevuori säger att sociala medier fungerar som en motkraft till vården. De gör det svårare för patienten att bli frisk.
– Det är en dragkamp där vården försöker hjälpa personen men sociala medier upprätthåller sjukdomen och drar patienten tillbaka in i det destruktiva. Det är frustrerande.
Lillys situationen är inte ovanlig, säger Anu Raevuori.
Hon beskriver fall där unga direktsänder på sociala medier från psykiatriska avdelningar. Det är tillåtet om andra personer och patienter inte syns. Däremot kan det vara svårt för unga att bedöma konsekvenserna. Innehållet finns kvar och kan påverka dem i framtiden.
Hon nämner att många unga berättar om hur Tiktok snabbt börjar visa destruktivt innehåll. Det handlar om självmord, självskadebeteende, död eller ätstörningar – även om användaren inte aktivt har letat efter det.
Raevuori anser att lagen borde ändras. Hon är specialiserad inom ätstörningsvård.
– Lagen borde ändras så att det blir lättare att ta bort mobilen även inom öppenvården, eller ersätta den med en äldre version som det bara går att ringa och skicka sms med, så att personen kan hålla kontakt med familj och vänner. Ett annat alternativ skulle vara att låta de unga ha smartmobilerna under särskilda tider.