Det är ännu inte bestämt var friidrotts-EM ordnas 2030, men Helsingfors tävlar med Bryssel om att få stå värd för mästerskapet. För att kunna ansöka har Finlands Friidrottsförbund blivit lovat tio miljoner euro i stöd av staten.
Regeringen fattade stödbeslutet i sina ramförhandlingar i april, och enligt Helsingin Sanomat fattades beslutet utan sedvanlig tjänstemannaberedning.
Budgeten för mästerskapet är drygt trettio miljoner euro, varav statens andel skulle vara tio miljoner euro. Enligt Yle Urheilu ansöker EM-organisationen dessutom om ungefär tre miljoner euro av Helsingfors stad.
Friidrottsförbundets ordförande Riikka Pakarinen säger att det offentliga stödet kommer att betala sig tillbaka mångfalt till skattebetalarna.
– Så här stora evenemang stärker vår konkurrenskraft, ger arbete i Finland och skapar klara fördelar för den regionala ekonomin.
Pakarinen berättar att Undervisnings- och kulturministeriet har utrett vilka ekonomiska effekter ett friidrotts-EM i Finland skulle ge.
– De ekonomiska effekterna skulle bli ungefär 100 miljoner euro, säger Pakarinen.
Prognosen om ekonomiska effekter på 100 miljoner euro bygger på att besökare väntas spendera 44 miljoner euro i regionen. Dessutom skulle arrangörerna spendera 20 miljoner euro. Utredningen pekar också på att staten drar in pengar i form av moms och samfundsskatt.
Riikka Pakarinen berättar att kostnaderna för att arrangera stora mästerskap har ökat markant de senaste åren. Tidigare kunde liknande evenemang ordnas med mindre offentligt stöd, men de internationella kraven har skärpts.
Ett nytt element är att det europeiska friidrottsförbundet kräver att arrangören betalar ut prispengar till idrottarna. Prispengar ska fungera som lockbete för de största stjärnorna. Ett annat krav är att arrangören ska stå för tv-produktionen.
Därför behövs stora ekonomiska muskler.
– När vi talar om stora globala evenemang som EM, är det helt klart att de inte går att ordna utan samhällets medverkan, säger Pakarinen.
Hon ser EM i friidrott som hela samhällets gemensamma projekt och säger att det är orealistiskt att ansöka och anordna mästerskap utan offentlig hjälp.
– Om vi som samhälle beslutar att vi vill ordna stora globala evenemang som främjar vår konkurrenskraft och ger oss synlighet, då är det ett strategiskt beslut. Om regeringen inte delar ut något stöd kan vi som arrangör inte heller ansöka om värdskapet.
Var EM 2030 ordnas är ännu inte bestämt, och om det inte blir Helsingfors får förbundet inte stödsumman på tio miljoner euro, bekräftar Pakarinen.
Alla pengar betalas inte ut genast, utan portioneras ut gradvis fram till 2030. Regeringen Orpo har alltså fattat ett beslut som innebär att även den kommande regeringen kan behöva betala ut pengar till friidrottsförbundet.
Vid behov är förbundet redo att returnera den lilla del av pengarna som redan har hunnit betalats ut. Valet mellan Bryssel och Helsingfors sker i mars 2027.
Vad tycker du? Ska samhället satsa pengar för att stora internationella idrottstävlingar ska kunna arrangeras i Finland? Motivera i kommentarsfältet!