Hangöföretaget Forcit fick enormt avtal för att tillverka sjöminor åt Natoländer

Avtalet skrevs under i samband med Natotoppmötet i Ankara. Enligt Forcits vd är Finland det enda landet i Europa som har haft en trovärdig sjömineringsförmåga.

En man med mörk kostym, slips och vit skjorta.
Vd Joakim Westerlund på Forcit säger att företaget kommer att ha en stor roll i att producera sjöminor till Europa. Bild: Daniel Olin / Yle

I samband med Natos toppmötet i Ankara publiceras också flera stora avtal inom försvarsindustrin. Ett av dem gäller finländska sprängämnestillverkaren Forcit som har säkrat ett stort avtal med flera europeiska Natoländer.

Avtalet gäller en gemensam upphandling av sjöminor. Till en början är de deltagande länderna Finland, Tyskland, Danmark, Lettland och Norge.

Avtalet är på sikt värt flera hundra miljoner euro. Enligt Forcits vd Joakim Westerlund kommer avtalet att skapa nya jobb vid Forcits verksamhetsställen bland annat i Hangö och i den fabrik som företaget planerar öppna i Salo.

Avtalet har varit under arbete en längre tid och företaget har redan förberett sig. I praktiken har alltså avtalet redan skapat nya arbetstillfällen.

– Vi har producerat sjöminor länge, men nu kommer vi kunna producera stora volymer i flera år framöver, säger Westerlund.

En sjömina explodear till sjöss.
Enligt Joakim Westerlund är sjöminor viktiga för Europas försvar. Bilden är från en minröjningsövning i Baltikum. Bild: Toms Kalnins / EPA

Gemensam Natosatsning

Avtalet är också ett betydande steg för den europeiska försvarsindustrin, menar Westerlund. Gemensamma upphandlingar av sjöminor gör att Europa kan skaffa större volymer.

För företagen inom försvarsindustrin innebär det många fördelar: lägre enhetskostnader, bättre leveranstider och möjlighet att göra nödvändiga investeringar.

Enligt Westerlund är Forcit världsledande inom sjömineringsteknologi. Deras roll att tillverka sjöminor för Europa kommer att vara stor.

– Finland är det enda landet i Europa som har upprätthållit en trovärdig sjömineringsförmåga över decennier.

Från procentsatser till produktionskapacitet

Ukrainakriget har enligt Westerlund fungerat som ett brutalt uppvaknande för hela Europa när det gäller behovet av ett trovärdigt försvar. Att ha sjöminor är en av de förmågor som Europa inte varit bra på att upprätthålla, menar Westerlund.

Flygfoto över Forcits fabrik i Hangö.
Forcits nya avtal kring sjöminorna kommer att ge fler arbetsplatser till Hangö. Arkivbild. Bild: Suvi Suovaara / Forcit

Enligt Westerlund har fokus i Europa skiftat från försvarsbudgetar till industriell kapacitet.

Förra året handlade det om att länder skulle spendera en viss procentandel av sin bruttonationalprodukt på försvaret. Nu handlar det om att omvandla dessa pengar till investeringar och produktionskapacitet.

– Produktionskapaciteten är en av de stora flaskhalsarna i Europa och det har tagit för länge att köra upp kapaciteten, säger Westerlund.

Vikten av harmonisering

För att Europa ska kunna bygga upp sitt försvar ser Westerlund ett stort behov av harmonisering mellan länderna.

– Vi har för mycket olika system i Europa. Stora avtal där flera länder kommer samman, som det aktuella sjömineringsavtalet, betyder mycket både för beställarländerna och för försvarsindustrin, säger Westerlud.