Oljepriset fortsätter att sjunka och ligger just nu på ungefär 70 cent per liter. Som uppvärmningssystem hör ändå el och fjärrvärme till de vanligaste, ungefär vart tionde småhus i Åbo använder oljevärme.
På Skarpskyttegatan i Österås i Åbo bor Erika och Bjarne Holmbom i ett småhus. Huset är byggt på tjugotalet och paret flyttade in där 1974.
- Då fanns här fyra kakelugnar, två köksspisar och en illaluktande oljekamin, säger Bjarne Holmbom.
Med tre våningar och tvåhundra kvadratmeter blir det mycket att sköta, för att inte tala om att värma upp.
Nöjda med oljevärme
För fyrtio år sedan stod paret Holmbom inför två alternativ. Valet låg mellan att installera ett system med direkt elvärme eller ett centralvärmesystem med vatten och oljepanna. Tanken på värmeelement kändes inte lockande, och efter att ha suttit ner med olika offerter kom de fram till att en oljepanna var vad som passade dem och huset bäst.
Oljepannan installerades i potatiskällaren där det fanns gott om utrymme och oljecistern svetsades på plats.
Att välja att värma sitt hus med olja mitt under sjuttiotalets oljekris är något som då antagligen uppfattades som ganska kontroversiellt, men fyrtio år senare säger Bjarne Holmbom att de fortfarande är glada över sitt beslut.
- Vi har varit nöjda på alla sätt, det är ett bekymmerslöst och driftsäkert system. Cistern är fortfarande i fullt gott skick, oljepannan har vi bytt en gång för femton år sedan. Vi bytte från en kombipanna där man kunde elda både med olja och ved eller koks. Fast det var bara olja som gällde, så vi bytte till slut ut den gamla till en för bara olja.
Sjunkande oljepris inte nödvändigtvis en trend
Oljepriset har sjunkit radikalt under den senaste tiden och ligger just nu på ungefär sjuttio cent per liter. En del förutspår att priset kommer fortsätta peka nedåt också en tid framöver.
Matts Almgrén som är energirådgivare vid Åbo stads byggnadsinspektion säger däremot att oljepriset är väldigt oförutsägbart, bland annat för att det är så beroende av politiska faktorer. Att priset på olja sjunker nu säger enligt Almgrén ingenting om framtiden.
- Oljan var jättebillig 2009 men bara tre år senare hade priset nästan fördubblats. Det är väldigt opålitligt och ingen kan ju säga säkert vad det är om två, fem eller tio år. Det är dessutom för oljan som det är för elen som också sjunkit lite nu, om marknadspriset inte höjs under de kommande åren höjer vi i Finland istället skatten.
Bjarne Holmbom beräknar att deras årliga oljeförbrukning uppgår till cirka tretusen liter. När det är kallt kompletterar de värmen som oljepannan ger med att också elda i två kakelugnar. På sommarstället i Houtskär fyller de två släpvagnar med ved som räcker över vintern.
- Vi sparar kanske tusen liter olja genom att elda med ved. Och det här med att elda i kakelugn är ju riktig mysvärme.
Dyr fjärrvärme i Egentliga Finland
I Åbo uppvärms närmare nittio procent av höghusen och ungefär hälften av radhusen med fjärrvärme. Under fem procent av hög- och radhusen uppvärms med olja.
Däremot står olja för uppvärmningen av cirka tio procent av egnahemshusen i Åbo.
Enligt Matts Almgrén är lönsamheten beroende av både hurdan bostad det är fråga om och var på kartan bostaden ligger.
I Egentliga Finland är priset för fjärrvärme till exempel jämförelsevis högt, cirka sjuttio procent dyrare än i Uleåborg.
Här är det därför inte ekonomiskt lönsamt för småhus att installera fjärrvärme, medan den dyra installationen lönar sig för större fastigheter som hög- och radhus.
Miljöinverkan
Olja är som känt inte den miljövänligaste lösningen. Än så länge används fossila bränslen i så gott som alla oljepannor, medan en del av den olja som kan användas i fjärrvärmesystem utgörs av förnybara bränslen vilket lämnar ett mycket mindre ekologiskt fotavtryck.
Effektiviteten för oljepannor är dessutom mycket beroende av när pannan är installerad. En oljepanna som är installerad senast på nittiotalet har en hög effektivitet på 90 procent, säger Matts Almgrén.
- Men om vi talar om en gammal oljepanna från sjuttiotalet är effektiviteten endast 70 procent. Det här betyder att 30 procent av energin går till spillo. Det är inte effektivt och alltså inte ekonomiskt lönsamt.
Av de "traditionella" värmeenergisystemen lyfter Almgrén upp ved och pellets som de mest ekologiska bränslena, och ett bra alternativ till den gamla oljepannan.
Pellets är däremot inte världen enklaste att använda och kräver dessutom mycket extra lagringsutrymme vilket bidrar till extra kostnader och riskerar bli en ganska dyr investering.
Värmepumpar är enligt Almgrén bland de mest ekonomiska lösningarna, men en värmepump är inte effektiv i stora hus och i riktigt kalla temperaturer då den inte kan värma vattnet till lika höga temperaturer som till exempel olja. En vattenpump klarar en maximaltemperatur på 55-60 grader, medan riktigt kyliga dagar kan kräva att vattnet värms upp till 70 grader. Att välja rätt värmesystem kräver med andra ord en del kunskap och betänketid.