Förbundet för mödra- och skyddshem jourar dygnet runt också under julhelgen och hjälper människor som blivit utsatta för familjevåld. Man kan komma till skyddshemmet ensam eller med barn vilken tid som helst på dygnet.
Över 100 familjevåldsoffer firar jul på skyddshem årligen, hälften av dem små barn.
Trots att problemen inom familjen kan eskalera under eller efter julhelgen, så är julen inte en mer hektisk tid för skyddshemmen än vanligt. Det säger Karola Grönlund, som är verksamhetsledare vid ett av de två skyddshemmen i Helsingfors.
- Vi har haft högsäsong hela tiden de senaste två åren. Vi har konstant fullt hus och jultiden är inte någon speciell högsäsong för oss.
Vi har konstant fullt hus och jultiden är inte någon speciell högsäsong för oss.
Karola Grönlund, verksamhetsledare vid skyddshemmet i Helsingfors
Vad det beror på att folk sökt sig aktivare till skyddshemmen under de senaste två åren finns det många olika synpunkter om, säger Grönlund.
- Men vi utgår från att informationen om den hjälp som finns att få har nått människor bättre. Kunskapen om hur familjevåld påverkar barnen har också ökat och därför söker folk hjälp i ett tidigt skede.
"Situationen kan eskalera efter julhelgen"
Oftast ses den gemensamma familjejulen som så viktig att man försöker härda ut så länge det går trots våld eller hot om våld.
- Julen är en familjefest och människor har en tendens att försöka hålla kulisserna uppe och skapa en trevlig och traditionell jul för barnen. Efter julhelgen kan det sedan hända att situationen eskalerar och att det händer tråkiga saker, säger Grönlund.
Karola Grölund säger ändå att det alltid lönar sig att ta kontakt med närmaste skyddshem i fall man är orolig för vad som sker i den egna familjen eller det egna parförhållandet.
- Det lönar sig alltid att söka hjälp, ingen söker hjälp i onödan. Då man tar kontakt kartläggs situationen och olika alternativ läggs fram. I sista hand är det alltid klienten själv som bestämmer vad som ska göras.
- Det lönar sig alltid att söka hjälp, ingen söker hjälp i onödan.
Karola Grönlund, verksamhetsledare vid skyddshemmet i Helsingfors
För få skyddshemsplatser i Finland
Finland förpliktigas av Istanbulkonventionen om bekämpning av våld mot kvinnor. Enligt konventionen borde det finnas en skyddshemsplats per 10 000 invånare.
I Finland finns för tillfället 114 platser på skyddshem, när det enligt rekommendationen borde finnas 500.
Verksamhetsledaren vid skyddshemmet i Helsingfors, Karola Grönlund, säger att antalet platser på skyddshemmen är långt i från tillräckligt.
- Ungefär 300 personer har blivit utanför skyddshemsverksamheten i huvudstadsregionen i år och då är barnen inte ens inräknade. Då barnen räknas med har 450 personer inte fått plats på skyddshemmen det här året, säger Grönlund.
Kontaktuppgifter till skyddshemmen finns på turvakoti.net.