320 jobb blev 220, utbildningsprogrammen har blivit färre liksom fastigheterna. Det är facit efter flera års besparingar på Yrkesakademin i Österbotten. Nästa år blir inget undantag. Inkomsterna minskar igen.
2017 blir det femte året i rad som yrkesutbildningarna tvingas skära i sina ekonomier. Yrkesakademin i Österbotten är inget undantag. En miljon euro måste hittas någonstans nästa år, uppger ledande rektor Maria Slotte.
Vi är synnerligen bekymrade, säger OAJ:s huvudförtroendeman Kenneth Cederborg. Cederborg har hört undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen säga att digitaliseringen kompenserar nedskärningarna.
- Då vet man inte hur yrkesutbildningen fungerar. Här krävs handledare och mycket är praktisk undervisning.
Upprepade samarbetsförhandlingar
Då ledande rektor Maria Slotte kom till yrkesakademin 2012 hade skolan 321 anställda. I dag återstår 220 anställda efter flera samarbetsförhandlingar. Visstidsanställningar har avslutats och ersättare har inte tagits in vid pensioneringar.
I Vasa har utbildningar flyttat från Brändö till Gamla Vasa. Från Korsnäs och Kristinestad har utbildningar koncentrerats till Närpes. Från att ha funnits på elva platser verkar yrkesakademin nu på fem adresser.
Det har varit stora förändringar de senaste åren, men ingen stor kritik, säger Slotte.
- Vi har gjort massor och därför är jag inte i panik inför kommande år.
Undervisningen påverkas
Kenneth Cederborg säger att man börjar märka av de gångna årens besparingar. Gruppstorlekarna har ökat, det har blivit mera inlärning i arbetet, studerande som har svårt att hänga med har fått det svårare, och behovet av speciallärare har ökat men också där har man skurit ner.
- Risken är att de svagare eleverna hamnar i kläm.
Lösningar?
Ledande rektor Maria Slotte säger att Yrkesakademin måste bli bättre på att sälja skräddarsydda utbildningar, också utanför Österbotten. Men hon utesluter inte nya samarbetsförhandlingar.
Trots de stora förändringarna säger Slotte att Yrkesakademin klarar av sin uppgift. Yrkesakademin har 2 200 studerande fördelat rätt jämnt på grundutbildning och vuxenstuderande.
De tre senaste åren har Yrkesakademin förlorat 15 procent av intäkterna och mera inbesparingar är på kommande. På flera yrkesutbildningar utreder man om mera av undervisningen kan ske ute på arbetsplatser.
Företagens ansvar?
På Rinta-Jouppi i Vasa tar verkstaden emot två elever åt gången i sex veckors perioder. Det är svårt att ta emot fler i ett hektiskt näringsliv, säger eftermarknadschef Stefan Brandt. Men firman vill ta sitt ansvar och samarbetar med Yrkesakademin.
Tankegången att flytta ut mera av undervisningen på företagen tilltalar inte Brandt.
- Det känns konstigt att vi ska göra gratis det som skolan ska göra.
Också läraren Kenneth Cederborg är tveksam. På företagen går maskinerna för fullt, inte har de tid att handleda fler ungdomar. Det är budskapet han hör från företag där ungdomar är på praktik.
Tänka nytt?
Ännu har inte yrkesutbildningen nått stadiet att man måste tänka helt nytt, men på Rinta-Jouppi jämför Stefan Brandt Finland med Slovenien.
Från Slovenien har nämligen elever dykt upp på verkstaden som utbyteselever, och det gav en tankeställare.
I Slovenien har eleverna teori i skolan men annars är de som vanliga arbetare på verkstäderna och satsar sin framtid på företaget där de jobbar, säger Brandt.
- De är engagerade, väldigt motiverade och kunniga.
Kanske finns det skäl att se över alternativen här hemma när det igen ska sparas pengar, säger Stefan Brandt.
Nästa år skär staten bort 190 miljoner euro från yrkesutbildningen i Finland. Siffran motsvarar 3 900 lärare eller att alla yrkesutbildningar tar bort sina fastigheter, säger ledande rektor Maria Slotte på Yrkesakademin i Österbotten.