Reklam för utländska nätkasinon sprids per textmeddelande. Trots att det är olagligt kan operatörer och myndigheter inte ingripa.
Spotlight har fått in ungefär 50 tips om textmeddelanden med länkar till utländska nätkasinon. Med hjälp av informationen har vi kunnat kartlägga en reklamkampanj som började i slutet av januari och ännu pågår.
Den här kampanjen är olaglig både som marknadsföringsmetod (elektronisk direktmarknadsföring kräver förhandstillstånd av mottagaren) och för att marknadsföring av andra penningspel än monopolbolagens bryter mot lotterilagen.
Ett tråkigt fenomen för kunden och operatören
De kasinomeddelanden vi har samlat in är exempel på irriterande och olaglig marknadsföring, men SMS kan innehålla skadligare material än så.
Kommunikationsverket har nyligen varnat för nätfiskekampanjer där bedragare försöker komma över bankkoder. Länkar till falska inloggingssidor har spridits både per e-post och textmeddelande, och över 40 personer har gått på bluffen.
Mobiloperatören Elisas säkerhetsdirektör Jaakko Wallenius säger att osakliga meddelanden av olika slag är ett tråkigt fenomen också för operatörerna.
- Det finns inte direkt statistik på fenomenet, men min egen uppfattning är att det kanske har blivit litet vanligare på sistone, säger Wallenius.
De åtgärder som står till buds för mobiloperatören är i första hand samarbete med myndigheterna och information, alltså varningar till kunderna då det uppstår "epidemier" av skräpmeddelanden.
I vissa fall har Elisa också lyckats stoppa skräpmeddelanden genom att göra utländska samarbetsparter uppmärksamma på missbruk av meddelandetjänster för massutskick.
Inhemsk prepaid kan missbrukas
Kasinomeddelandena verkar härstamma från finländska prepaidabonnemang i Elisas nät. Wallenius vill inte kommentera misstankarna i detalj, men säger att sådana problem har förekommit förr.
- Kanske inte i stor utsträckning, men vi känner till fall där gärningsmannen har skaffat någon operatörs prepaid och skickat ut en stor mängd meddelanden. Sedan används abonnemanget nödvändigtvis inte mer, beskriver Wallenius.
Det är i praktiken mycket svårt att spåra sådana massutskick eftersom prepaidabonnemang i Finland inte registreras på någon person eller företag.
Grundproblemet enligt Wallenius är att osakliga meddelanden rör sig i en laglig kommunikationskanal och då skyddas de av kommunikationshemligheten.
Tröskeln för att ingripa mot innehållet i textmeddelanden är därför hög för operatörerna och polisen står också maktlös.
- När det gäller osaklig marknadsföring så kan polisen inte använda sig av teletvångsmetoder, de kräver misstanke om allvarliga brott, säger Wallenius.