Det långvariga arbetet med att minska dödligheten i kranskärlssjukdomar uppmärksammas internationellt i samband med att finländska forskningsresultat publicerats i den prestigefyllda medicinska webbpublikationen British Medical Journal.
Institutet för hälsa och välfärd THL har under 40 års tid bevittnat en dramatisk minskning av dödligheten i kranskärlssjukdomar bland människor i arbetsför ålder.
Minskningen är kring 80 procent, vilket till största del beror på att finländarnas levnadsvanor har blivit sundare.
Arbetet för att minska hjärt- och kärlsjukdomar inleddes i Norra Karelen, där dödligheten var oroväckande hög.
- Människor märkte att unga män dog av hjärtsjukdomar. Många var oroliga, men man visste inte vad det var fråga om, säger professor Pekka Puska.
Puska är en av forskarna vid Institutet för hälsa och välfärd THL som deltagit i det långsiktiga arbetet med att förbättra finländarnas levnadsvanor.
De största riskfaktorerna för kranskärlssjukdomar är högt kolesterol, högt blodtryck och rökning.
Människor ville först inte sluta röka eller äta smör
Satsningen på bättre folkhälsa väckte i början blandade reaktioner.
- Människor var mycket intresserade. Idén att minska hjärt- och kärlsjukdomar togs väl emot, men när vi sade att ni ska sluta röka och till exempel byta ut smöret mot margarin tyckte människor inte alls om det, berättar Puska.
För fyrtio år sedan åt många ensidigt, och det var inte alls självklart att det fanns grönsaker, bär och frukt på tallriken.
Mer än hälften av männen rökte och det genomsnittliga kolesterolvärdet för medelålders män var hela 6,8 mmol/l. År 2012 var motsvarande siffra 5,4 mmol/l.
Bland män är lägre kolesterolvärden den största enskilda orsaken till att dödligheten i kranskärlssjukdomar minskade, för kvinnor var lägre kolesterolhalter och lägre blodtryck lika viktiga faktorer.
Oro över skillnaden mellan socioekonomiska grupper
Upplysning, lagstiftning som till exempel minskar rökning och samarbete med organisationer och livsmedelsindustrin har gett resultat i form av sundare vanor.
Också bättre tillgång till sjukvård har medverkat till att människor i arbetsför ålder mera sällan dör på grund av hjärt- och kärsjukdomar.
- Nuförtiden är vi mest oroliga för skillnader mellan socioekonomiska grupper. Dödligheten är mindre bland dem som har högre utbildning, medan lägre socioekonomiska grupper har högre dödlighet, säger Puska.
Forskningen visar hur stora förbättringar i folkhälsan man kan nå med hjälp av preventiva metoder och sundare levnadsvanor. Finlands exempel kan vara till stor nytta för många fattiga länder.
För fyrtio år sedan var kranskärlssjukdomar ett problem i rika länder, men nu är det ett globalt problem.
Pekka Puska är märkbart stolt när han talar om de resultat som uppnåtts i Finland. Som ung och aktiv trodde han på att arbetet skulle ge resultat, men förändringen var större än väntat.
- Jag kunde aldrig i världen ha föreställt mig att en sådan här kronisk sjukdom kan förändras så mycket. Att det för medelålders människor efter fyrtio år är mer än 80 procent mindre dödlighet!
I dag är intresset för sund livsstil betydligt större än för fyrtio år sedan, men det kan också föra en del problem med sig, säger Puska. Han kritiserar modedieter som till exempel LCHF som för några år sedan ledde till att många skar ner på kolhydraterna och i stället åt mest proteiner och fett.
Dieten ledde till högre kolesterolvärden, alltså något som Pekka Puska har kämpat emot i fyrtio års tid.
- Nuförtiden finns det mycket information, men all information baserar sig inte på vetenskaplig forskning. Mycket är bara åsikter som diskuteras bland liksinnade till exempel på webben.