Finländarnas valfrihet inom social- och hälsovården ska öka i samband med vårdreformen, föreslår en utredningsgrupp.
Valfriheten anses kunna öka tillgången på service och bidra till att dämpa kostnadsutvecklingen. Förutsättningen för det här är att staten fattar beslut om principerna för finansieringen av tjänsteleverantörer.
Staten ska också styra verksamheten och de marknader som uppstår i och med reformen.
Ökad valfrihet innebär att den som behöver social- eller hälsovård själv får välja vem som levererar tjänsterna. Leverantören kan höra till den privata, offentliga eller tredje sektorn.
Fyra alternativa modeller för ökad valfrihet
Utredningsgruppen har tagit fram fyra modeller för hur valfriheten kunde genomföras.
Den såkallade vårdlagsmodellen motsvarar det europeiska familjeläkarsystemet men i vårdlaget ingår också hälso- och sjukvårdare. Invånaren kan välja sitt eget vårdlag och byta vårdlag med jämna mellanrum.
Den andra modelen är en den befolkningsansvariga social- och hälsocentralen här ingår förutom tjänsterna ovan också lokalt tillgängliga socialvårdstjänster, hälsotjänster och sjukdomsförebyggande.
En tredje modell baserar sig på social- och hälsocentraler med ett brett utbud som också omfattar barn- och mödrarådgivning , elev- och studenthälsovård och företagshälsovård.
I den fjärde modellen talar man om en integrerad social och hälsovård som erbjuder samtliga primära tjänster.
Bättre svensk service
Utredningsgruppens ordförande professor Mats Brommels är optimist när det gäller den svenska servicen.
- Nu när fältet öppnas för aktörer som särskilt kan ägna sig åt att erbjuda tjänster på svenska så tror jag att det finns leverantörer som tar tillfället i akt och etablerar sig på marknaden.
Kårkullas framtid
Samkommunen Kårkulla erbjuder vård och service för personer med utvecklingsstörning eller funktionsnedsättning.
Då vårdreformen genomförts skrotas samkommunerna vilket kunde hota Kårkullas fortsatta existens. Utredningsgruppen hade inte Kårkullas framtid på sin agenda men Mats Brommels anser att det är av största betydelse att verksamheten kan fortsätta.
- Nu handlar det om en väldigt angelägen patientgrupp, det finns en fungerande organisation med mycket hög kompetens. Man måste man skapa en ny organisationsform för Kårkulla, möjligheten finns att Kårkullas verksamhet bedrivs i flera olika regioner, men det skulle ändå vara att viktigt att man kunde samverka och att man kunde ha en organisation som garanterar att den nödvändiga kompetensen finns.
Kårkulla kritisk till aktiebolag
I rapporten om valfrihet inom social- och hälsovården nämns inget om samkommunen Kårkulla men Mats Brommels anser själv att Kårkulla kommer att behövas även i fortsättningen men att det måste omorganiseras och göras till ett aktiebolag. Vid Kårkulla förhåller man sig kritisk till en sådan här lösning.
– Jag tycker inte att det är i enlighet med grundlagen av den anledningen att då skulle svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning inte överhuvudtaget ha tillgång till offentlig service, vilket då finskspråkiga personer med funktionsnedsättning skulle ha. En offentlig service är alltid tryggare än en privat eller tredje sektor, eftersom en offentlig service tar hand om allt och alla oavsett om det är lukrativt eller inte, säger Kårkullas vd Sofia Ulfstedt.
Man lyfter hela tiden fram att alla människor ska kunna välja mellan offentlig, privat och den tredje sektorns service, men då skulle inte alla de här tre alternativen finnas för de svenskspråkiga personerna med funktionsnedsättning.
Sofia Ulfstedt
Ulfstedt anser också att aktiebolagsalternativet inte skulle ge fler valmöjligheter till de svenskspråkiga personerna med funktionsnedsättning.
– Man lyfter hela tiden fram att alla människor ska kunna välja mellan offentlig, privat och den tredje sektorns service, men då skulle inte alla de här tre alternativen finnas för den här användargruppen. Så jag tycker inte alls att det är en bra lösning.
Ulfstedt är inte särskilt oroad över att Kårkulla inte nämns i rapporten, och säger att anledningen är att de som samkommun inte passar in i någon modell, vilket de själva är medvetna över. Samkommunerna ska inte längre få fortsätta, så Ulfstedt hoppas på en särlösning och tror att verksamheten kommer att fortsätta.
– Jag ser det nog ändå som så att vi har personer som behöver vår service, vi har utbildad och specialutbildad personal, vi har utrymmen och ett fungerande system. Så jag tror nog att innan alla pusselbitar har lagts formas det nog en lösning på ett ändamålsenligt sätt. Det kanske inte blir precis som jag hoppas och tror men jag tror inte att Kårkullas dagar skulle vara räknade.
Låg profil i utredningen
Utredningsgruppen tar inte ställning till de olika modellerna. Man tar inte heller ställning till kostnadsnivån, men ledstjärnan är att samtliga medborgare ska behandlas likvärdigt i fråga om social- och hälsovårdens tjänster.
Avsikten med vårdreformen är att man ska kunna täppa till hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin.
Av regeringens sparprogram på tio miljarder euro ska vårdreformen stå för hela tre miljarder, men några uppskattningar om vad valfriheten kommer att kosta presenteras inte nu. Det har uttryckts oro för att likvärdigheten inte kan förverkligas om man blir tvungen att höja avgifterna för olika tjänsterna inom social- och hälsovården.
Arbetsgruppen överräckte en mellanrapport om valfriheten till familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) på tisdagen. Rehula ville inte säga vilket av alternativen som listas i rapporten är hans favorit. Han fick också frågan om hur lätt Centern och Samlingspartiet kan komma överens om fortsättningen. Rehula sa att det nog ska gå vägen.
Professor Mats Brommels är ordförande för gruppen vars övriga medlemmar är direktör Timo Aronkytö, översocialråd Aulikki Kananoja, professor Paul Lillrank och professor Kari Reijula.