Det räcker inte längre med att biblioteken har böcker radade i bokhyllor. För att vara attraktiva måste biblioteken hålla på med kringverksamhet som tilltalar besökarnas vardag.
I Kimito bibliotek är det liv och rörelse. När Närbild är på besök är det är fredag och barn och unga samlas till speldag. Allt från spelkonsoler till brädspel står framme till besökarnas förfogande.
Beda Bergström och Jim Wuorio är på plats med sina vänner.
- Oftast är jag här på fredagar efter skolan. Då samlas vi med mina vänner här och har roligt tillsammans, säger Beda
- På fredagar är jag här efter skolan och träffar vänner och så, fortsätter Jim. Då behöver jag inte vara hemma utan kan vara här och använda datorn och telefonen.
Personalen spelar och instruerar
Personalen deltar aktivt i spelandet.
- Jag tycker att det är viktigt att vi är med i människornas liv och ger dem möjligheter att pröva på saker och lära sig nytt i alla områden i kulturlivet, säger bibliotekarien Laura Naukkarinen.
Biblioteket har också startat en kodningsverkstad för barnen. Syftet med den är att visa hur den digitala världen är uppbyggd.
- Barnen har rätt att veta. På det här sättet blir det mera transparent. Då växer också möjligheterna att påverka, säger bibliotekarien Laura Naukkarinen.
Att lära sig läsa mellan raderna
Bibliotekens främsta roll är fortfarande att främja läsning, litteratur och information. Läsning handlar i dag om förmåga att läsa, men också förmåga att tolka och ifrågasätta det man läser.
- Det handlar om att kunna läsa media, att kunna läsa digitalt material, bilder och kombinationen av allt det här, säger Gunilla Ritkaew som är ansvarig för biblioteksverksamheten i Kimito bibliotek
I april har biblioteket funnits mitt i byn i Villa Lande sedan tre år tillbaka. Flytten till kommunens absoluta centrum har visat sig vara ett bra beslut. Biblioteket har blivit kommunens vardagsrum för både yngre och äldre.
I Kyrkslätt får alla testa
I Kyrkslätt har huvudbiblioteket i år öppnat verkstaden Mesta där man bland annat får använda en 3D-skrivare och en vinylskärare.
- Biblioteken är allt mer ett ställe där folk samlas och själva aktivt vill göra något, säger Paula Roselius som är bibliotekarie i Kyrkslätt huvudbibliotek. Det är ju inte så många som har möjlighet att skaffa hem en 3D-skrivare. Här på bibban kan man bekanta sig med hur en sådan fungerar.
Verkstaden Mesta är egentligen bara en liten försmak av det som komma skall. Den gamla biblioteksbyggnaden ska renoveras, byggas ut och omvandlas till ett allaktivitetshus. Att bibliotekets uppgift förändras är inget nytt.
Biblioteksdirektören Margareta Kull-Poutanen har följt utvecklingen länge.
- Vi har haft vinyl/lp-skivor, vi har haft C-kasetter, vi har lärt folk använda mobiltelefoner. Det är allt sådant som man i dag tycker att alla kan. Det kommer hela tiden nya saker och vi vill låta folk bekanta sig med det nya.
Biblioteket som allaktivitetshus
Kyrkslätts huvudbibliotek byggdes i början av 1980-talet. Sedan dess har kommunens invånarantal nästan fördubblats och biblioteket har nu stort behov av mera utrymme.
Planerna att renovera och bygga ut det gamla biblioteket har funnits i över tio år. När allt är klart är byggnaden mycket mer än bara ett bibliotek. Ungdomsgården flyttar in och huset får bland annat en konsertsal, ett kafé och det finlandssvenska informations- och kulturcentret Luckan.
Det första spadtaget måste tas före den sista december i år för att staten ska delta i finansieringen. Enligt planerna är huset inflyttningsklart 2019.
Biblioteket som konsthall
Jakobstads bibliotek ligger mitt i stan. Biblioteket satsar förutom sitt traditionella uppdrag, på att visa verk av lokala konstnärer. Tröskeln är låg.
- Man behöver inte vara en superkänd konstnär för att ställa ut på biblioteket. Det räcker med att man själv tycker att man har producerat tillräckligt bra för att man ska täckas visa upp det, säger bibliotekschefen Leif Storbjörk.
Förutom ett litet utställningsutrymme i bottenvåningen, hänger konsten på väggarna bland bibliotekets övriga material.
Invandrarkvinnor läser på svenska
Liksom många andra bibliotek lånar Jakobstads bibliotek lånar också ut utrymmen för läsgrupper för bland annat invandrarkvinnor. Sex procent av invånarna i staden talar något annat språk än svenska och finska.
Det finns 80 läsgrupper för invandrare i biblioteken. Den enda svenska läsgruppen finns i Jakobstad.
- Många invandrarkvinnor är analfabeter. De faller lätt emellan när språkundervisning ges. Männen och barnen lär sig, men kvinnorna blir utanför, säger Kristina Lundström-Björk som koordinerar läsgruppen.
Syftet med läsgruppen är att lära ut baskunskaper om hur man handlar mat, vad kroppsdelar heter och lära sig säga adressen. Biblioteket är en utmärkt plats att lära sig det i, eftersom det finns pekböcker och andra hjälpmedel att ta till när läsförmågan inte räcker till. Dessutom finns det böcker att tillgå på det egna modersmålet och det motiverar också till att läsa sig läsa.
Samarbete avgörande för biblioteken
Undersökningar visar att antalet biblioteksbesök har minskat under hela 2000-talet. De digitala besöken ökar däremot stadigt hela tiden.
För att biblioteken fortsättningsvis ska kännas angelägna gäller det att vara lyhörd och erbjuda många olika slags evenemang. Grundtanken är att alla ska känna sig välkomna på biblioteket. För att det ska lyckas krävs att de anställda är påhittiga och villiga att testa på olika saker och ting.
Biblioteken i Svenskfinland samarbetar mycket och får ofta inspiration av varandra. Idén med speldagarna i Kimito är en sådan.
- Vi tog den här idéen från andra bibliotek, de finns i ganska många bibliotek, säger bibliotekarien Laura Naukkarinen. Meningen är att också föräldrarna ska kunna komma och spela med sina barn.
Biblioteken vänder på slantarna med finess
I ekonomiskt kärva tider är det utmanande för biblioteken att upprätthålla den allmänbildande uppgiften och erbjuda ett brett sortiment av olika evenemang för kommuninvånarna.
Biblioteken har i medeltal bara en procent av kommunernas totala budget att röra sig med men ändå är den här summan ofta hotad när kommunerna ser över sin ekonomi.
Då inbesparingar skall göras är det ofta biblioteken som känner av det först och som tvingas klara sig med mindre pengar. Det är en utmaning, men en utmaning Gunilla Ritkaew tycler att bibliteken har lärt sig att anta.
- Vi är ganska bra på att utnyttja våra resurser till fullo. Om det skärs mera än det görs för tillfället måste vi fundera på vad vi gör mindre av. Om det är aktiviteterna eller bokverksamheten som skärs ner återstår att se.
Trots mörka moln i horisonten väljer biblioteken att tro på framtiden och på att de fortfarande har en viktig roll i det samhället.
Det är hit medborgare oavsett ställning och utbildningsnivå, kan komma för att få information, kunskap och nya idéer.
- Man kan kanske rentav säga att bibliotekens roll blir ännu viktigare när samhället skär ner på servicen och ekonomin tryter, säger Gunilla Ritkaew. Det är hit medborgare, oavsett ställning och utbildningsnivå, kan komma för att få information, kunskap och nya idéer.
Se hela programmert här: