Sjundeå ekonomi är inte bra. Men det är lugnande att veta det finns förklarande omständigheter till det dåliga resultatet. Det säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa om bokslutet för år 2015.
Underskottet i Sjundeå blev knappt en miljon euro mer än kommunen hade räknat med och landade på 1,4 miljoner euro.
Förklaringar finns
Det finns i alla fall klara orsaker till att resultatet blev så mycket sämre än väntat. Det har varit besvär med bostadsområdet Slussen, HNS har tappat bort en kvartsmiljon och katastrofnyheten om Y-tåget blev ett faktum i höstas.
- Jag skulle vara mycket mera bekymrad om det dåliga resultatet berodde på den normala verksamheten. Här finns klara sammanträffanden som ligger bakom, säger Jukka-Pekka Isotupa.
För tillfället behandlas ett besvär gällande Slussen i hovrätten och Sjundeå väntar sig ett beslut om saken inom kort.
- Kvartsmiljonen från HNS kommer till oss ännu i år, så att säga i efterskott, säger Isotupa.
Han hänvisar till den felkalkylering som Helsingfors och Nylands sjukvårdsområde gjorde och som drabbade kommunens fjolårsresultat.
Sparar med hjälp av konsult
- Vi har inte suttit och rullat tummarna utan började redan i höstas se över vår servicestruktur, säger Isotupa.
För ett par veckor sedan inleddes ett sparprogram där kommunen tillsammans med en konsult ser över verksamheterna.
- Vi kommer att effektivera användningen av våra lokaler. Särskilt inom bildningen har vi hittat möjligheter för effektivare användning, säger Isotupa.
Inga permitteringar
Då det pratas om effektivering eller sparprogram reser många människor ragg. Enligt Sjundeås kommundirektör finns det inte orsak till det.
- Vi har till exempel endast tre skolor och alla har över hundra elever, så inga skolor kommer att stängas.
Isotupa tror inte heller att det blir aktuellt att personalen permitteras.
- Det är bäst att inte säga aldrig, men permitteringar har en förödande effekt på arbetsmotivationen. Och den uppfattar jag som god bland våra anställda.
I dag har Sjundeå kommun ungefär 300 anställda. Deras medelålder är 45,7 år.
Sjukfrånvaron är rätt liten. De anställda är sjuklediga omkring 14 dagar per år. Speciellt de korta sjukledigheterna på en till tre dagar har minskat.
- Vi har också satsat mycket på förebyggande arbete, säger grundtrygghetschef Benita Öberg.
Sparprogrammet tar mera fart senare i vår.
Tågtrafiken och tågtrafiken
På torsdag förmiddag hade Sjundeå kommun kallat pressen till kommunhuset för att ta del av kommunens bokslut. När kommundirektör Isotupa presenterade bokslutet nämnde han tågtrafiken flera gånger.
- Det är klart att katastrofnyheten som VR släppte i höstas har gjort livet surt för oss. Det hette ju till och med i ett skede att hela tågstationen ska bort, säger han.
- Där skulle trettio år av medveten planering och satsningar på stationsområdet ha kastats i sopkorgen, säger Isotupa och skakar på huvudet.
Läget nästan som förr
Han ser ändå att kommunens medvetna strategi att jobba för att få tågtrafiken fungerande igen har burit frukt.
- Det har tagit mycket av min arbetstid, kanske hälften, att reda upp den här situationen. Som tur har jag fått flankstöd av våra duktiga tjänstemän och ledande politiker här i kommunen.
- Läget är mycket bättre nu och speciellt i höst då vi får ett par tågturer till har vi nästan samma antal turer som tidigare, säger Isotupa.
Snart medlem i HRT
Han understryker att Sjundeå station används flitigt. Under vardagar reser 350 personer dagligen från Sjundeå, på lördagar 90 och söndagar 50 personer.
- Tågturerna behövs.
För att kunna säkra tågtrafiken också i framtiden vill och kommer Sjundeå att ansluta sig till huvudstadsregionens trafikbolag HRT.
- Inom ett drygt år är kommunen hoppeligen medlem i HRT, säger Juha-Pekka Isotupa.
För tillfället har HRT 14 medlemskommuner.
Kommuninvånarna något färre
Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå visar ett minus på 1,4 miljoner euro. Kommunen hade räknat med ett underskott på 0,5 miljoner euro.
Det kumulativa underskottet är 2,3 miljoner euro.
Kommunens invånarantal har sjunkit från år 2014 med dryga tjugo personer. Skatteinkomsterna har inte ökat märkbart sedan 2013 och var i fjol 27,8 miljoner.
Statsandelarna har sjunkit med nästan en miljon på två år och var i fjol 4,2 miljoner euro.