Majoriteten av de invandrare som anlände till Finland under fjolåret, och kommer att få uppehållstillstånd, har inte ännu en kommunplats.
I fjol kom drygt 32 000 flyktingar till Finland. Enligt beräkningarna kommer cirka 10 000 av dem att få uppehållstillstånd. Hittills har 2 500 inflyttare fått en kommunplats, medan 7 500 personer fortfarande saknar sin.
Regeringen vädjar nu till kommunerna att snabba upp tillgången på platser.
- Invandrare med uppehållstillstånd kan ju slå sig ner på vilken ort som helst. Men för att det ska vara lättare att vidta integrationsåtgärderna bör överflyttningen till kommunerna vara kontrollerad, säger arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf).
Inga tvångslagar på kommande
Minister Lindström säger att regeringen nu försöker diskutera med kommunerna för att få mer platser. Kommunplatser finns i totalt 134 kommuner av landets dryga 300 kommuner.
- Kommunerna besluter enväldigt om de tar emot personer med uppehållstillstånd eller inte, och regeringen har inga planer på att tvinga kommuner att ta emot invandrare, säger Jari Lindström.
- Jag hoppas att kommunerna inte skulle se invandrare som en kostnadspost. Kostnaderna må vara högre i början, men på längre sikt är invandrare på många sätt till nytta för kommunernas näringsliv och utveckling, säger kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C).
Mer flexibilitet i integrationen
Minister Lindström, minister Vehviläinen och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) presenterade regeringens nya handlingsplan för integration på tisdagen.
- Vi utgår ifrån att invandringen är ett bestående, och inte ett tillfälligt fenomen, och vi måste nu tänka i helt nya banor, säger Jari Lindström.
Regeringen vill göra integrationen effektivare och flexiblare. Målet är att alla med uppehållstillstånd snabbt överflyttas från mottagningscentralen till en kommun, får en individuellt anpassad utbildning och en arbetsplats.
Hittills har integrationen varit en mycket långsam process. Studierna har inte alltid varit ändamålsenliga, och det kan räcka upp till tio år innan en invandrare får en arbetsplats.
Integration inte ett tvång
Nu ska invandrare snabbare få relevant utbildning för att snabbare komma ut i arbetslivet. Integrationsprocessen inleds redan i mottagningscentralen med en kartering av invandrarens kompetens. Det ska ske redan två veckor efter ankomst.
Den kompletterande utbildningen invandraren behöver ska utgå från tidigare studier eller yrkeskompetens.
Språkundervisningen ska vara en integrerad del av den övriga utbildningen. Invandrare kan i vissa branscher få dispens från språkkrav. och språkstöd så att de under arbetets gång får en starkare svenska eller finska.
Många av de invandare som nu får uppehållstillstånd är analfabeter, och de ska få grundläggande utbildning. Regeringen kommer också att satsa på invandrarkvinnorna som nu sköter hemmen. Också de ska få utbildning, och barnen via dagvården snabbare och bättre integreras i samhället.
Minister Lindström understryker att effektiviteten i integrationsåtgärderna i hög grad beror på invandrarna själva.
- Vi kan inte tvinga invandrare att delta i åtgärderna. Men vi har funderat på att som belöning betala högre socialstöd. Vi utgår ändå ifrån att personen själv vill integreras, och bli en del av samhället, säger Jari Lindström.
För den effektiverade utbildningen anslår regeringen drygt 90 miljoner euro.