Det är dags att låta barnen bli aktörer i sina egna liv. Det säger daghemsföreståndare Jaana Tasanko när den nya läroplanen för kommunala förskolor träder i kraft i höst. I den nya läroplanen lyfts förskolebarnens delaktighet fram tydligare än tidigare.
Delaktighet handlar inte om att få välja mellan röda eller gula fingervantar på snögubben, utan det handlar om att delta i processerna på förskolan, säger Raseborg dagvårdschef Tina Nordman.
- Barnen har varit delaktiga tidigare, men det lyfts fram ännu starkare nu.
Demokratifostran
Jaana Tasanko, administrativ daghemsföreståndare för Rasebo daghem, säger att det är lång väg att gå innan barnen i förskolan är så delaktiga som man avser i planen.
Det handlar främst om att barnet ska få vara delaktigt i det som berör barnet i förskolan. Jaana Tasanko kallar det för demokratifostran.
- Barnet får lära sig hur beslut påverkar, både hur det påverkar barnet personligt och vad det innebär för hela gruppen.
Barnet forskar om sina egna intressen
Allra viktigast är att förskolebarnet får delta i planeringen av den egna verksamheten, verkställer det som planerats och sedan evaluerar resultatet.
Det här innebär att läraren ska ta reda på barnets förkunskaper om det ämnen man ska forska i. Barnet får undersöka just det som denna är intresserad av.
Förskolebarnet och läraren funderar tillsammans hur man tar reda på mera om ämnet och så börjar barnet jobba.
Då barnet är klart med sitt ämne, så funderar läraren och barnet tillsammans på vad de lärt sig. Det här diskuterar man också i en grupp.
Dags att se på barnet
Ett annat sätt att skapa delaktighet är ett matråd.
Barnet ska få möjlighet att påverka skolmaten genom att planera och fundera på vad som är bra mat tillsammans med kosthållspersonalen och läraren.
- Barnet ska bli aktör i sitt eget liv, säger Tasanko, det är dags att börja se barnet som medlem i de grupper det tillhör.
Föräldrar syns inte i förskolan i dag
Föräldrarna ska också bli mera delaktiga i planeringen och utvärderingen av förskolan.
Tasanko säger att föräldrar i dag är ytterst litet med i planeringen av förskolan. Det är mest diskussion med föräldrarna då barnets individuella läroplan görs upp och utvärderas.
I Rasebo förskola träffar personalen föräldrar då de hämtar sina barn och då utbyter man tankar om dagen som gått.
I framtiden får föräldrar vara med då det till exempel utförs granskningar i förskolans lokaler och närmiljö.
Ta till vara föräldrars kunskap
Tasanko ser också fram emot att möjligheten att kunna ta vara på den specialkunskap föräldrar har inom sina områden.
- För länge sedan bjöd man in föräldrar för att berätta om sina yrken, det kunde vi börja med igen.
Förskolans dörrar är redan öppna för de föräldrar som vill följa med undervisningen.
Kunskap utanför klassrummet
Den nya läroplanen lyfter också upp läromiljön, alltså att man inte bara ska sitta innanför fyra väggar utan utnyttja sin omgivning till fullo.
- I dag använder vi oss också av läromiljön, men i den nya planen görs man mera medveten om det, förklarar Tasanko.
Förskolebarnen i till exempel Rasebo kan ta sig till olika sportplaner, simhallen, torget, museet, biblioteket och skogen.
- De måste göra en bussutfärd om de vill se kossor, men en förskola på landet måste också ta bussen till simhallen. Man måste använda alla möjliga sätt för att nå målen.
Utmaning för personalen
Den nya läroplanen är en utmaning för personalen eftersom den innebär ett nytt sätt att tänka och arbeta, säger Tina Nordman.
- Det är klart att vi alltid jobbat för barnets bästa och lyssnat, men nu måste man tänka på delaktigheten på ett annat sätt.
Det här har personalen jobbat på sedan i höstas då staden ordnade den första utbildningen i delaktighet. Nu ska Raseborg ansöka om understöd av Utbildningsstyrelsen för att kunna erbjuda mera fortbildning.
Jaana Tasanko definierar den nya läroplanen som mäktig. Den lokala läroplanen för Raseborg är över 60 sidor.
- Man blir andfådd bara av den tanken, men jag ser det som en handbok där man kan söka de svar man behöver.
"Det är bra att ruskas om"
Tina Nordman säger att läroplanen tagits emot positivt och att personalen är ivrig att få tänka i nya banor.
- Samtidigt tycker en del att det är skrämmande med något nytt, andra tycker att vi gjort detta förut. Och i en del enheter har man kommit långt i arbetet medan andra måste tänka om.
Nordman säger att det är bra att ruskas om och börja jobba på ett nytt sätt.
- Vi som arbetsgivare måste sedan se till att personalen får fortbildning och det stöd den behöver.
